Halv åtta hos mig

Jag måste bara få hylla den utskällda Försäkringskassan lite.

Jag ringer dit vid halv åtta och får efter ett par knapptryckningar (tryck 3 för övriga frågor) och två minuters väntan i kö prata med en verklig person som heter Britta. Hon låter glad, är både trevlig och hjälpsam och jag får svar på alla mina frågor och lite till. Hon kommer dessutom att skicka mer information hem till mig. Britta blir nästan som en kompis och jag har lite svårt att lägga på.

I kvällens Halv åtta hos mig hyllar jag Försäkringskassan!

Anja är på gång!

Med 12 dagar kvar till alpina VM visar Anja Pärson uppåtgående form. Hon var idag snabbast på störtloppsträningen i Sestriere. Långt före både tvåan Tina Maze och Lindsey Vonn.

Jag tror på VM-medalj.

Nakenchock och horunge

En dag i skolbänken och jag är helt slut. Idag började min kurs på Poppius.

Efter ett kort upprop körde lektionerna igång. Vi fick börja med att redigera det vill säga lay-outa en tidningssida. Det var kul men ganska svårt. Var lägger man rubriken, bilden och hur ska löptexten ligga för att flyta bra? Bara det här med rubrikssättningen är knepigt när inspirationen tryter. Man kan ju inte alltid använda nakenchock och mirakelbantning.

Vi fick också lära oss lite journalistslang såsom utgång, drapa, gör ut och horunge. Alla säkert mycket användbara om man vill smälta in på en lokaltidningsredaktion.

• Utgång är helt enkelt nytt stycke.
• Drapa kallar man det när man drar ut på en text dvs skriver alldeles för långt. Men det får bara mig att tänka på Don Draper i Mad Men.
• Gör ut säger man när man lay-outar eller redigera en artikel.
• Horunge är ett ord som hamnar ensamt exempelvis i en spalt högst upp. Jag undrar lite hur man kom på att man skulle kalla det just horunge?

Jag har verkligen lärt mig mycket nyttigt.

Från risbuske till filmstjärnelockar

Att gå till frisören är lyx. Det är så skönt att få sitta ner en stund och låta någon annan ta hand om de slitna lockarna samtidigt som man uppdaterar sig på vad prinsessan Madeleine har gjort sedan sist. Vi småprata lite (alltså frisören och jag) medan hon masserar in både shampo och balsam. Det är lika mycket balsam för själen som för håret. Jag vill aldrig att det ska ta slut.

När hon sedan klippt och fönat klart brukar hon fråga om jag vill ha något mer. Jag säger alltid JA.

Och så går jag hem med filmstjärnelockar.

Jag är inte bara skidåkare - jag är kommunikatör också

Och statsvetare, stockholmare, bloggare, marknadsförare, flickvän, webbansvarig, egen företagare, vän, styrelseledamot, storasyster, kusin, gudmor, dotter, glädjespridare, kompis, norrbottning, sommarstugeägare, skolmästare i volleyboll (det trodde du inte) och nyhetsknarkare. Snart kan jag också lägga till journaliststuderande. Under våren ska jag nämligen gå en utbildning i journalistik på Poppius journalistskola.

Så istället för att trampa den vanliga vägen till jobbet på Norra Bantorget beger jag mig på torsdag med fjärilar i magen, nya skrivböcker och ett polerat äpple till Pustegränd på Söder.

Lux är på gång

Precis innan jul förstördes min absoluta favoritrestaurang Lux i en brand. Det är tråkigt att inte kunna släntra ner till kvarterskrogen i mysbyxorna (yeah right) en fredagkväll och äta en bit mat. Men när jag gick förbi häromdagen såg jag att det jobbas för fullt. Och det senaste jag hörde var att de kommer öppna igen i april.

Till dess får vi hålla till godo med Lux dessert och choklad som säljer de godaste kardemummabullar som finns.

Bye, bye bagge

Det har snart gått en vecka och jag har bara hittat en skalbagge till. Han låg alldeles still nästan som om han sov bredvid digitalboxen i tv-bänken. Håller tummarna, om det är pälsägrar, att de nu har fattat att vi har rödcederträkuber i garderoben och gett sig av till någon annans garderob för att äta på ullkavajer och cashmerekoftor.

Bye, bye bagge!

Årets bragd och årets prestation

Svenska Dagbladets jury och Idrottsgalejuryn till trots, årets bragd och årets prestation gjorde Anja Pärson i OS i Whistler förra året.

När hon efter den våldsamma kraschen i störtloppet, då jag och alla andra höll andan för att hon skulle resa sig och kunna stå på benen igen, dagen efter ställer sig i samma startkur och kör samma störtlopp i samma backe. En enorm prestation och en stor bragd.

Att hon dessutom vann bronset i kombinationen är en bonus.

Sanningen om saneringen

Saneringen började bra. Vi gick igenom köksskåpen. Dammsög, torkade och slängde gammal mat. Vi hittade inte några skalbaggar. Vilket i och för sig var väldigt skönt. Det känns mentalt jobbigt att det skulle krypa i det finfina mjölet från Saltå kvarn eller röra sig i burken med krossade linfrön. Men en rejäl skåprensning leder till fler frågor än svar.

• Hur undviker man att ha gammalt potatismjöl i påsen?
• Vad använder man egentligen potatismjöl till?

Jag har för mig att jag bara använt det till att smörja in Barbies ben med så att man kunde få på henne de små plaststövlarna lättare...

Jag tror inte vårt potatismjöl är från den tiden. Men man vet aldrig.

En skorv* är ingen skorv men tre är en hel armé

Härom veckan upptäckte jag en stor svart skorv på dörrposten till ytterdörren. Nåja, det var väl inte så stor, ca 1 gånger 1 cm men helt klart svart. Men en skorv är ingen skorv. Kanske hade den gått vilse och så tänkte jag inte mer på det.

Men så upptäckte jag en i taket i köket några dagar senare. Två svarta skorvar inom loppet av en vecka. Vad gör de, vad vill de och var kommer de ifrån?

Och så i förrgår upptäcker pojkvännen en i diskhon. Tre stycken, det kan inte vara en slump. Jag börjar bli orolig. De måste komma någonstans ifrån, ha ett uppdrag eller bara helt enkelt gilla vår lägenhet. Men varför?

För att få veta lite mer googlar jag "skadedjur inomhus" och 48 000 träffar. Men hittar ändå inte riktigt vår skorv. Det kan vara en skinkbagge, mjölbagge eller en pälsänger. De kan komma från julgranen (grannens), mjölpåsen (baksidan av ekologisk varor) eller garderderoben (naturmaterial som ull, cashmere och päls).

Alltså jag gillar djur och natur. Men inte i min lägenhet. Skorvar hör hemma bland mossor och stenar och inte i taket på mitt kök.

* Skorv är det norrländska uttrycket för skalbagge.

UPDATE: Nu är goda råd dyra, jag har hittat fyra. Operation sanering startar.

Om att skidra uppför

Om du funderar på att ta dig an slalombacken i Val di Fiemme och göra det Charlotte Kalla, Justyna Kowalczyk, Therese Johaug, David Cologna och Petter Northug med flera gjorde i söndags läs först hur Vinterstudions krönikör Jonas Karlsson beskriver hur han tog sig an backen. Varning innehåller otäcka beskrivningar!

Länge leve dubbelnamnen

Looking for Sara-Sara skrev för några dagar sedan om att man på Korsika ofta döper sitt barn till sina far- och morföräldrars namn som ett dubbelnamn. Om farmorn heter Marie och mormorn Chiara så blir dotterns namn Marie-Chiara.

I mitt fall skulle jag ha hetat Lilly-Ingrid. Vilket faktiskt inte alls är så tokigt. Det låter lite som en svenskättlad Hollywoodskådis. Lite dekadent men glammigt. Min bror hade inte haft det lika lätt med namnet Konrad-Leonard...

Vad skulle du eller dina barn hetat?

Narniagarderoben

Förråd, kallvindar och garderober är ofta fulla med spännande saker. Man kan hitta det mest fantastiska som inte använts på ett tag men som ingen velat slänga.


Hos min farmor och farfar fanns det en Narniagarderob. Ett förråd eller en kallvind där de förvarade kläder, kartonger och gamla prylar. När man öppnade dörren såg man till en början bara pälsar, vinterkappor och ullrockar men gick man närmare och letade sig in bland kläderna upptäckte man att det fanns ett stort utrymme bakom. Precis som i Narniaskåpet öppnade sig en hel värld. Det fanns högar med gamla tidningar, skidor som inte användes, skor och lådor med skatter och skräp. Där kunde jag vara i timmar och rota bland sakerna. Iklädd farmors gamla päls lekte jag att hängde med Aslan på jakt efter den vita häxan.


När jag var hemma i Piteå över julen gick mamma ut i förrådet och kom tillbaka med en rävskinnsmössa som hon hade på 70-talet och en omsydd minkpälsjacka som hon inte använder. Båda passade mig perfekt. För mot den kallaste vintern på länge finns inget som värmer bättre än päls. Sen gör det inget att det är supertrendigt just i vinter. Nu kan den vita häxan få komma för jag är i alla fall klädd för att jaga henne.

Fyndlycka

Det är lätt att bli besviken på mellandagsreor. Ibland annonseras det för varor som inte säljs, de slut när man kommer till butiken eller så har man plockat fram gammal skräp från säsongen 2009 och 2008. Men jag blir sällan besviken på NK-rean. Idag lyckades jag komma hem med dessa fynd:

Mest nöjd är jag med klänningen från Greta. Den kommer funka utmärkt ihop med mina Acne-stövlar och grova strumpor nu under vintern och finfint till mina Marc Jacobsballerina till sommaren. (Och plötsligt känner jag mig som värsta modebloggaren. Det måste vara Bollingern som stigit mig åt huvudet).

Dagens förrätt; Västerbottensostpaj (rest från nyårsafton) med löjrom, creme fraiche och rödlök. Tillsammans med en flaska Bollinger.

Fyndjakt

Jag har rekat, kolhydratsladdat och värmt upp. Jag har gjort en lista, putsat kreditkortet och fyllt vattenflaskan. Jag är redo. Redo för fynd.

Idag är det dags för vinterns stora höjdpunkt. Rean på det stora varuhuset.

Önska mig lycka till!

Dagens hitlista

1. Jag är ledig. Efter två arbetsdagar känner jag mig rejält utarbetad.
2. Jag kom på att vi hade kvar några flaskor fransk lyxäppeljuice från Årstiderna.
3. Inspirationen kom och jag skrev Piggelinos nästa nyhetsbrev. Okej, det är inte helt klart men jag har en bra början.

Tänd ett värmeljus!

Tänd ett värmeljus. Skapa lite stämning. Men släng inte den gamla behållaren i soporna. Återvinn den istället!

Värmeljusbehållaren är av aluminium och går att återvinna hur många gånger som helst. Om alla återvann sina värmeljusbehållare skulle vi spara in motsvarande tusen ton koldioxid. Tusen ton!