Hem till förskolan

Vi packar ihop, packar ner och städar. Vi stänger av och förbereder för höst och vinter. Det känns, som alltid, vemodigt. Men i år känns det också skönt. Efter nästan fem veckor av stugliv är jag redo för wi-fi, högt vattentryck (stor vattenbrist på ön i år och det märks), hämtmat och förskola.

Alltså, mina barn älskar förskolan. Jag älskar förskolan! Jag är så glad och tacksam att jag bor i ett land med förskola.

Nu lämnar vi stugan på ön och åker vi hem till förskolan!

Sommarminnen

Jag tänker på mina minnen från min barndoms somrar. Jag springer barfota på en hård, sval och len norrbottnisk grusväg kantad av höga granar med doften av kobajs i näsan. Jag tänker på blodfläckarna på tapeten efter nattliga myggjakter, jag tänker på grodyngel och sena kvällar hos kusinerna där man alltid fick kvällsfika. Jag minns mina cykelturer från biblioteket med kassar av böcker, lyckan när jag fick låna min morbrors labrador i en vecka och vaniljglass med varm åkerbärssylt i köket hos farmor och farfar.

Trygghet, kärlek och fräknar på näsan.

Jag tänker på att jag vill jag ge allt det där till mina barn. Eller i alla fall några hyfsade minnen av oändliga sommarlov, lek med kusiner, sena kvällsbad, myggbett och skrapsår på knäna.

Sommargästrum

I höstas byggde vi ett förråd och halva delen är tänkt som sommargästrum. Vi har nu, med stor hjälp av mina föräldrar, satt in ett fönster, målat, satt upp gardiner och fyndat möbler och matta på loppis. I söndags hittade vi äntligen en våningssäng. Lite färg, några lampor och sen kan gästerna komma.

Bönor, bad och bältros

Bönor på Stora Tollbygård. 

Augusti på ön är lite lugnare, lite mindre folk och lite varmare i vattnet. Vi har ett par dagar kvar av denna sommars stugliv och vi ska kräma ur det sista. 

Bada så mycket som det bara går, äta nyskördade bönor och bli frisk från den här slängen av bältros jag fått. Inget i ansiktet, tack och lov. Eller än ska jag väl tillägga för att inte jinxa det. Har blivit ordinerad vila och mycket sömn. Well, well jag ska försöka. 

Nu kör vi sista semesterveckan! 

Under kategorin prylar man aldrig trodde man behövde

Vi har köpt en strandvagn. Egentligen vill jag ha en sån där dansk lådcykel. Perfekt att packa barn, uppblåsbara krokodiler, kylväskor och brassestolar och susa ner till stranden med.

Men det fick bli en strandvagn. Kvalificerar sig under kategorin prylar man aldrig trodde man behövde. Men fyller en viktig funktion att frakta trötta och sandiga barn, diverse uppblåsbara leksaker, kaffetermosar, kuddar och filtar, hinkar och spadar och så klart vårt ShadeCity-parasoll till och från stranden.

Det lugna ö-livet

Jodå, vi har det bra. Men så vidare lugnt är det inte. Med två kids med mycket spring i benen blir det liksom aldrig, hmm, tråkigt. 

Men visst finns det stunder av lugn. Ok, det är ofta microstunder. Men då jädrar, gäller det att passa på att njuta. 

Hur som helst det går ingen nöd på oss. Sveriges skafferi och de gotländska bönderna förser oss med godsaker. 

Snabbvisit

Vi åker norröver, han som snart är fem år och jag. En snabbvisit för att säga hej då till en kär gammal vän. Kramar med mormor och morfar, lek med kusiner och bad i poolen. 

Jag funderar på att ta ett pass i den nyöppnade skidtunneln men passar istället på att få ryggen behandlad av bästa naprapat-Ylva. Så tacksam! 

Ja, livet. Både glädje och sorg på samma gång. 

Redo för en stugsommar

Och så blev det juli. Sommar.

Vi förbereder oss för långa, lata veckor i stugan på ön. Eller lata och lata. Det blir ju som det blir när man har småbarn. Men stadsliv blir det inte igen förrän i mitten på augusti.

Vi ska ägna dagarna åt att plocka smultron, bada tills tårna blir som russin och åka på utflykt på vitdammiga grusvägar vi aldrig tidigare kört på.

Jag längtar efter att sitta på altanen, dricka kaffe och lyssna på livet i skogen. Hur fåglarna kvittrar, tallarna knarrar i vinden och kidsen leker (utan bråk) i sandlådan.

En stugsommar, helt enkelt.

Andas in, andas ut

Med två småbarn, till bredden fyllda med glass, på Lollo & Bernie resort är det inte alltid lätt att hitta lugnet. 

Men att i några minuter när solen är på väg ned stå med fötterna i sanden och bara andas kan ge energi för en hel vecka. 

Semester

Semester. Vi har gått all in som synes. 

Och jo, det funkar. 

Hasta mañana amigos!

Väntar med bävan

Vi laddar för en veckas semester med att ha en släng av magsjuka. Än så länge är det bara en liten familjemedlem som insjuknat. Men vi andra väntar med bävan. Känner efter extra mycket. 

Taxin hämtar oss kl 0430 imorgon bitti. Så än kan mycket hända. Har packat plastpåsar, våtservetter och extrakläder i handbagaget. 

Snart semester

Snart åker vi på semester. Soluppgångar och solnedgångar. 

Där i mellan bad i havet och i poolen, träningspass i ottan, en promenad längs stranden, en kaffe i eftermiddagssolen och kanske en massage på hotellets spa-avdelning.

Som jag längtar. 

Mot Berlin imorgon

Ja ja, då har vi en anledning att inte lämna KaDeWes matavdelning på hela eftermiddagen. 

Berlin i april

Jag fick ett sms av min vän när jag stakade runt där i skogen i Haninge häromdagen som lät ungefär så här:

– Jag har bokat bord på en två-stjärning restaurang i Berlin på lördagen. Behålla eller avboka?

Men alltså, behålla, så klart!

Och jag gillar det där så många sätt. Att äta på en stjärnrestaurang är ju alltid en upplevelse, maten är förmodligen divine men mest av allt gillar jag gesten. Att vi förstår varandra, att vi uppskattar samma saker och någon som tar tag i saker och bara bokar.

Tack fina Sandra! Jag ser jag ännu mer fram emot att åka till Berlin i april!

Att försäkra sig om sol i sommar

Eftersom vi lever med den opålitliga svenska sommaren ser jag fram emot att ha den här utsikten bokad en vecka i juni.

En veckas skidåkning

En veckas skidsemester kan sammanfattas med tre ord: snö, sol, sömn. Eller med en bild. 

Hemma

Fem veckors packning. Fem veckors saknad av leksaker. Kaoset. Handla, tvätta, packa upp, lösa konflikter mer infekterade än Israel-Palestina, lämna tillbaka hyrbilen, vattna blommor, vädra. Men ändå så skönt att vara hemma. Jag älskar vår stuga i den gotländska tallskogen men jag skulle aldrig klara mig utan livet i stan. Tänk att jag har tillgång till både och. Och Netflix. När kidsen somnat ska jag ta en tacksamhetsminut. Innan jag låter avsnitten gå.

En heldag på Fårö

Igår åkte vi tillsammans med några kompisar till Fårö. Vi brukar alltid åka dit några gånger varje sommar men i år har det inte blivit av förrän nu. Men den som väntar på något gott, som det heter. Och vilken dag det blev. En heldag med extra allt.

Ja, den sammanfattas bäst av dessa mobilbilder.

Semesterrutiner

Jag gillar rutiner och på semestern skapar man lätt nya. Som att en förälder nattar båda barnen samtidigt. Helt plötsligt har man en hel kväll för sig själv varannan dag. Alltså, snudd på en ocean av tid. Så mycket tid att man hinner med en kvällsjogg och ligga i soffan. Och den angenäma rutinen att ta eftermiddagsfika vid tre-tiden varje dag. Helst med hembakt. 

Det fanns en tid...

Det fanns en tid då jag inte uppskattade att sitta ner i tio minuter utan att behöva torka en näsa, tvätta ett skrubbsår, hitta en snuttis, laga en bil som är trasig eller bara lösa ett världskrig. En tid då tio minuter på en trappa i moln och blåst var bortkastad tid. 

Den tiden är inte nu. Tio oavbrutna minuter på en kall stentrappa är som en dröm, en härgring. Jag nyper mig i armen. Tio minuter, rumpan är iskall och avdomnad och ingen har ens ropat "mamma".