Före och efter

Nya och gamla soffan. Inte någon jätteskillnad i modell men en världs skillnad i komfort. Den nya soffan (en Karlstad från Ikea i bebiskräkvänlig klädsel) är en dröm att sitta och amma i. Den funkar helt ok att ligga och kolla tv i också.

Den gamla soffan har fått ett nytt hem hos en student i Uppsala. Vi önskar dem all lycka i framtiden!

För att hålla sig vaken

Jag börjar vänja mig vid det här lattemammalivet. Fast det blir ju en hel del bryggkaffe också. Ibland till och med nescafe. För att vakna till. Och hålla sig vaken.

Nya läggan

Här är den! Den nya lägenheten. Eller skalet till den. Högst upp med hörnfönstret och balkongen till höger och balkongen till vänster precis under bygghissen. Mindre än ett år kvar...

Det är mycket man borde

Det är mycket jag borde.

- Jag borde ta en dusch för att vara fräsch på mötet med inredaren på JM. Vi borde bestämma alla tillval till nya lägenheten.
- Jag borde sätta på en tvättmaskin så att lilleman, pojkvännen och jag själv har rena kläder senare i veckan.
- Jag borde skriva den där julklappslistan och skicka den till de kära långt bort.
- Jag borde uppdatera vårt virusprogram på datorn så att vi slipper maskar, trojaner och sånt skit.
- Jag borde framkalla foton och sortera bland de mängder av bilder vi har i datorn.
- På tal om foton. Jag borde spara ner alla bilder på den externa hårddisken innan, gud förbjude, datorn kraschar.
- Jag borde skänka pengar till Stadsmissionen så att även de mindre priviligerade ska få sig en jul.
- Jag borde vattna blommorna.
- Jag borde städa i garderoberna.
- Jag borde boka en tid på Hudsalongen för att bli lite ompysslad.
- Jag borde ta tag i träningen nu när snittet verkar ha läkt färdigt.
- Men mest borde jag passa på att sova en stund nu när lilleman sover för det blev inte många timmar i natt.

Men i stället sitter jag kvar. Oförmögen att röra mig.

Ja, då kör vi advent

1:a advent, fyra veckor till jul, julskyltning och önskelisteskrivning. Vi har gått all in och adventspyntat ordentligt i år. Kransen är på dörren, den vita stjärnan hänger i vardagsrumsfönstret men jag inser försent att det krävs en skarvsladd för att kunna tända den. Morr! Förra årets reakap från Design House Stockholm pryder köksfönstret. Jag ville lägga på julduken på matbordet men hittar den i tvättkorgen. Otvättad från förra julen.
Jaja, det blir nog jul ändå.

En fredagslista

Idag bjuder jag på den oinspirerade bloggarens bästa vän: listan

- Dagens mat: fil, flingor och kokt ägg. Snabbt, enkelt och nyttigt mellan maratonamningarna.
- Dagens outfit: skönaste tofflorna i lammskinn från Shepherd, mysbyxor (fortfarande mammamodell) och bröstmjölksfläckig top. Very fredagsmys.
- Dagens bedrift: hunnit med att städa toaletten, dammsugit och till och med skurat golvet.
- Dagens mysigaste: en sovande lilleman som låter som en vibrerande mobiltelefon på ljudlöst.

Butik lagar mat på kort-datum-varor

Det här är bra. Det är riktigt bra. Nästintill genialt.

Det är så bra att jag kan tänka mig att åka hela vägen till Jakobsberg för att handla mat.

För på Coop i Jakobsberg lagar man mat på livsmedel med kort datum. Istället för att slängas blir det färdigrätter. Köttfärs blir lasagne och bröd blir skorpor som också säljs i butiken.

Klimatsmart och genialt. Fler borde ta efter.

Soffa till salu

Det händer grejer i lägenheten på lilla ön. Vi ska köpa ny soffa. Det blir en uppdaterad variant av den vi har fast i ett annat tyg.

Därför säljer vi vår soffa. För 2000 kronor får du denna antracitgråa bäddsoffa från Bolia.

Lattemammalivet

Då är det igång. Lattemammalivet.

Glöm inte matsäcken!

Jag läser om två män som på grund av dåligt väder blivit fast i Kebnekaises toppstuga i flera dagar. Det enda de hade att äta var en chokladkaka. Jag blir fundersam. En chokladkaka? Kanske hade de redan ätit upp sin medhavda matsäck? För inte ger du dig väl upp på Sveriges högsta berg utan rejält med mat? Det är ju ingen walk in the park och det är långt till McDonalds.

För det första du lär dig när du ska hänga i fjällen är att ha med matsäck. Som vår stuggranne, Barbro rutinerad fjällturare, brukar säga: "Oavsett om du tänkt tura långt eller kort, ta alltid med något att äta. I fjällen vet du aldrig vad som händer."

Av Barbro har jag också lärt mig det godaste tursnackset.

Blanda i en påse:
En del salta jordnötter
En del mjölkchoklad i bitar
En del torkade aprikoser och/eller russin

Gott, enkelt och fullt på energi. Bra komplement till matsäcken. Och du, gör alltid lite extra. I fjällen vet man aldrig vad som händer.

Stockholm är vackert

Västerbron och stadshuset från Lilla Essingen en dag i november. Stockholm är vackert.

Nattsuddaren

Vem kunde tro att jag, som är den mest kvällströtta personen i världen och börjar klippa med ögonen innan Aktuellt är slut, får en son som har sin prime time efter klockan 22. När vi andra tar en kopp te, tar på pyjamasen, börjar tänka på refrängen och att det är en dag imorgon också, ja då varvar han upp.

Med pigg och vaken blick är han igång och snackar som om det vore Debatt med Belinda Olsson. Han sprattlar och rör sig som om han var på ett aerobicspass och han äter som om det var hans sista måltid. Eller rättare sagt som en enda lång måltid, han äter hela tiden. Förutom när han snackar och sprattlar.

Ibland somnar han vid midnatt men ofta en stund senare. Får han mat två gånger har han inga problem att sova till elva. Nattsuddare och sjusovare.

Vem trodde det?

Helt hysteriskt härligt!

Min absoluta favoritserie från 90-talet kan bli film!

Eddie och Patsy från Absolutly Fabulous (Helt hysteriskt på svenska) kan, enligt dagens SvD, återuppstå bakfulla på en yacht utan mobiltelefoner eller besättningsmän. Men med samma mängd champagne, chaviga livsstil och knivskarpa dialog som för 19 år sedan, hoppas jag.

Snälla Saunders, gör färdigt din Spice Girls-musikal och sätt igång med filmen! Jag lovar att komma på premiären. (Om det serveras champagne.)

Åter ringprydd

Jo, just det. Jag kan ha mina ringar igen.

No more miss single.

Härligt att inte vara tjock längre

Jo, förutom att ha en underbar bebis är det ju jättehärligt att inte vara tjock längre.

Det är fantastiskt att kunna se sina fötter, böja sig ner, knyta skorna, sitta skönt, ligga skönt och för att inte tala om den underbart sköna känslan att vara tvungen att dra upp mammabyxorna hela, hela tiden. Hjälten är tre veckor och jag är nio och ett halvt kilo lättare. En härlig känsla.

Så klart är det några kilo kvar. Men det tar vi sen.

Blommor, kort och paket

Det är härligt att vara hemma med en tre veckor gammal bebis. Var och varannan dag hänger det blommor på dörren. Brevlådan fylls med paket och kort. Det verkar som om det är fler som har väntat på hjälten.

Tack alla fina vänner!

111111

Dagens magiska datum firar den lilla familjen med att gå till BVC för första gången. Vi har så tur att det finns här på lilla ön. Det är så nära att vi knappt behöver klä på oss. Men det är klart vi ser till att bebisen har på sig tillräckligt med kläder. Vi vill ju inte att BVC-sköterskan ska tro att vi inte har koll.

Ikväll firar vi med att smaka årets löjrom och den numer otroligt välkylda champagnen. (Jag la den i kylen redan i början på oktober i väntan på lilleman.)

Första turen

Första turen med vagnen runt lilla ön. Ovant, skönt och ganska läskigt. Nu har vi hunnit med fler turer och det känns bättre och bättre för varje gång. Vagnen funkar fint och bebisen sover gott. I dag ska vi testa att åka buss. Det blir en tur in till stan för lite shopping.

B-day

Igår firade vi pojkvännens födelsedag. Pojkvännen och jag åt lyxig björnbärstårta från Dessert och Choklad Stockholm och Konrad åt bröstmjölk.

Vinterns jacktåg

Förmodligen har det redan gått. Vinterns jacktåg. Det är ju faktiskt november. (Vanligtvis en vintermånad där jag är uppvuxen.)

Det gäller att vara på tårna. Knappt har man ställt in flip-flopsen i förrådet förrän det är dags att investera i årets vinterjacka. Modetidningarna börjar ju redan i augustinumret att visa vinterns mode och vill man hänga med är det bara hänga på. Väntar man för länge är det kört.

Jag är övertygad (och hoppas lite) om att det blir en lika kall och lång vinter som förra året. Därför kommer jag köra en gammal klassiker. Förra vinterns bästa vän.

Min Monclerkappa.

Friskförklarad och utskriven!

Vi är utskrivna! Vår lilla hjälte är helt friskförklarad och fick mer än väl godkänt av doktorn. Vi behöver inte komma tillbaka för någon som helst uppföljning.

Bye, bye neo! So long Söder sjukhuset! Nu kan kaffe latte-mammalivet börja!

Äntligen hemma

Efter nio dagar på sjukhus känns det som att komma till paradiset att komma hem. Vi har fått två dagars permission. Det är helt underbart. Egen soffa, egen säng, egen tv, egen mat, egen lukt och framför allt fri tillgång till internet. Med mobil- och internetförbud på neo är man totalt avskärmad från världen.

På torsdag ska vi tillbaka. Om allt går som det ska och hjälten äter bra, ökar i vikt och visar fina prover blir vi utskrivna och släpps hem med hela ansvaret för honom.