Kallt men vackert

Det är minus 18 grader. När solen orkar sig upp, strax efter tio, gnistrar det i snön. Trädtopparna färgas rosa. Det är svinkallt men vackert. 

Vi åker lite pulka men går snart in och värmer oss. Det sprakar en brasa. Vi dricker kaffe och jag tycker det är ljuvligt med vinter. 

Men ikväll pluggar vi in motorvärmaren i bilen. I morgon fortsätter vi vår road-trip och styr söderut. Vi ska dricka bubbel och välkomna det nya året på Lidingö. Men sen bär det av mot stugan på ön. 

Julaftons morgon

Det är julaftons morgon. Snart ska vi traditionsenligt öppna julklappar i pyjamas. Sen en promenad innan vi går lös på julmaten. 

En riktigt god jul till er alla! 

Tar en paus innan jul

Med barnen i tryggt förvar hos mormor och morfar tog vi igår bussen norrut för ett dygn för oss själva. En eftermiddag med julklappsshopping, en spatimme, en middag med fina vänner, en natt på hotell och en sovmorgon är allt som behövs. Nu är det två fräscha, nöjda och utvilade föräldrar som längtar efter sina små, som sätter sig på bussen redo för dan före dopparedan.

Julstämning

Det är skottat, en unge sover och risgrynsgröten puttrar på spisen. Nu Vinterstudion och kardemummakaffe. 

Och tänk vad lite snö kan göra för julstämningen.

Drivning home for Christmas

Det är som en film med perfekt tajming. För precis när vi svänger upp på Essingeleden börjar det snöa. Vi styr norröver. Mot snön, vintern och julen. Jag sitter inklämd bland julklappar, dunjackor, iPads, leksaker och kaffetermosar. Radion spelar julmusik, det är lite trafik, jag dricker kaffe och njuter. 

Vi kör hem. Hem till julen. 

En förälders fasa

Igår, mitt i allt adventsfirande, drar ettåringen mig i byxan. Jag tittar ner och ser att han ser konstig ut. Som om han inte får luft. Det fick han inte heller för något hade fastnat i hans lilla hals. Jag skrek på mannen att ringa 112 samtidigt som jag försökte komma ihåg vad det nu var man skulle göra. Jag gick ju en kurs när jag var föräldraledig med treåringen. Fan! 

Det enda jag kan tänka just då är att det är bättre att göra något än inget. Jag vänder honom upp och ner och skakar. Jag sticker in mina fingrar i hans mun och hals. Inget händer. Han väser lite och jag känner paniken kommer krypande. Han börjar nu bli väldigt röd i ansiktet. 

Ambulansen är på väg och jag får genom mannen rådet från 112 att lägga honom på mage i knät. Just det, så gör man ju Heimlich manöver på små barn. Jag slår med min öppna hand mot hans rygg. På andra försöket flyger en enkrona ut och ungen kippar efter luft. 

Jag har aldrig blivit så lättad i hela mitt liv. 

Allt gick bra. Vi mår bra. Ettåringen repade sig snabbt och när ambulanskillarma kom sprang han runt som om inget hade hänt. Men de där minuterna var de värsta i mitt liv. 

Så gå den där kursen, lär er hur man gör Heimlich och hjärt- och lungräddning. Man vet aldrig när man kan behöva det. 

Tack till gulliga Magnus och Magnus på ambulansen och till bra hjälp på 112! 

 

Björns gulasch

Vi hade några vänner på middag igår. Bland annat för att tacka dem för att vi fick låna life-saver-selen Ergo Baby när vi var i Thailand. 

Jag bjöd på svåger Björns gulasch. Ett enkelt och mycket gott recept. 

1 kg högrev av bra kvalitet, gärna ekologisk

1 kg skalade tomater på burk. Lägg några kronor extra, det lönar sig. 

2 gula lökar

4 rejäla paprikor

Lagerblad

Spiskummin

Vitpeppar

Paprikapulver

Salt

Rött vin

Ev vitlök på slutet

Skär högreven i bitar och bryn i smör. Skär lök och paprika, blanda i tillsammans med tomterna och kryddorna. Häll i vin efter smak. Låt koka i cirka fem timmar. "Under tre timmar är det oätligt" enligt svågern.

Servera med créme -fraiche och surdegsbröd. 

"Smaskens", som treåringen säger. 

Spännande politiska tider

Tur vi hann hem till all den här politiska dramatiken. Och vilken tur för mig att jag fortfarande går lite på Thailandstid och vaknar jättetidigt (före fyra). Jag hinner uppdatera mig på allt som skrivits och sagts. Extra val och ny valrörelse mitt i julruschen. Spännande tider. 

Hemma

Efter taxiresa som aldrig ville ta slut, två färjeöverfarter, en kortare flight, en kräkkatastrof (som avhjälptes på Bangkoks flygplats tack vare ett läkarbesök och några piller. Fråga inte!) en låååång flight, tåg och buss (variation av färdmedel uppskattas av de yngre i familjen) är vi nu äntligen hemma. Jag vill genast börja hänga upp ljusslingor och stjärnor, baka pepparkakor och slå in paket. Måste köpa saffran. 

Men först sova. 

Solig första advent

Mreey x-mas som man tydligen säger här. Och glad första advent. 

Solen strålar och det är som vanligt närmare 30 grader i skuggan. Sanden är varm och vågorna slår outtröttligt mot stranden. 

Men vi närmar oss slutet på vår resa. Snart är den här pepparkaksfamiljen hemma i julstöket i köket i vårt kära Stockholm. Jag ser verkligen fram emot det. Efter novembersommar vill jag nu ha 30 grader kallt, tomtar överallt och en skog av gröna granar. Jag vill baka saffransbullar och fruktkaka, se På Spåret och Jul med Ernst och hänga kulörta kulor i drivor. Jag vill ha bjällerklang som ackompanjemang och alla julens skivor. Jag vill ha mer jul, helt enkelt. 

Hoppas glöggen smakar! Vi ses när vi är hemma igen. 

Livet på Lanta del 2

Rapport från paradiset

Kräkdygn. Båda föräldrarna helt utslagna. Kidsen pigga som nötkärnor. Kämpigt. Så mycket för Dukoralen. Men nu när jag har fått i mig lite Fried rice, druckit ett par burkar Cola börjar livet i paradiset se ljusare ut. Och snart sover de små monstren. 

Mina bästa resa-med-barn-tips

Det är ju liksom lite av ett projekt att resa med småbarn. Innan vi åkte bad jag om tips och råd från mer beresta vänner och bekanta.

Nu har jag har samlat dem tillsammans med mina egna bästa resa-med-småbarn-tips. 

Flygresan

Åk nattflyg, för oss som är en kvällstrött familj räckte det att sova en lång natt när vi kom fram för att bli av med jetlagen. Värre kan det nog tyvärr bli åt andra hållet.  

Packa massor med våtservetter i handbagaget, tänk att ni får blåbärskaka till efterrätt till flygplansmaten och treåringen envisas med att äta sittandes bakåtlutad i sätet. 

Ta med extra kläder till kidsen och till dig i handbagaget. Tänk blåbärsefterrätt. 

Kex, smörgåsrån och riskakor håller kidsen sysselsatta och nöjda om lunchen dröjer, både på resa och på plats.

Jag fick tips om att ha med godisklubbor och små presenter. Hade med båda men behövde inte ta fram det under flighten. Däremot har det varit toppen att på plats ha några presenter i rockärmen när regnet öser ner timme efter timme. 

Vi hyrde en vagnväska, Airshell, på Arlanda och checkade in vår dubbelvagn. Ett bra alternativ om man vill ta med sin vanliga vagn. 

På plats

Vi tog med vår Mountain Buggy dubbelvagn för att en av oss ska kunna gå med båda kidsen samtidigt. Men två paraplyvagnar funkar lika bra.

Vi fick låna en Ergo baby-bärsele till ettåringen som vi redan använt flitigt, alltifrån långa förflyttningar på flygplatser till promenader på stranden när man vill komma fram någon gång innan solen går ner. 

En In the pocket baby-barnstol, en riktig life-saver, tar minimal plats och är perfekt på restauranger som inte har barnstolar eller barnstolar där en företagsam ett-åring lätt klättrar ur. Vi har fått sitta ner, äta, till och med prata under några middagar. Typ. 

En annan bra grej är en tvättlina som man surrar fast tvätten på. Inga klädnypor behövs och vi har kunnat torka alla våra blöta badkläder. Tro mig, det blir en del. 

Ritkort, finns bland annat på Designtorget, funkar som tidsfördriv när föräldrarna vill äta i lugn och ro. I alla fall i ett par minuter. 

Silvertejp, otroligt användbart till allt från att laga simpuffar som pyser luft till att fixa instabila barnsängar på hotellet.

Trevlig helg!

Fredagsmys i paradiset. Salta pinnar (till kidsen) och Long Beach-drinkar (till föräldrarna). 

Allt är lättare i paradiset

Att hänga med en treåring är roligt, spännande och fantastiskt. Så mycket nytt som ska utforskas och diskuteras. Alla dessa frågor och funderingar. Men också utmanande och tålamodsprövande. Treåringen är ljuvligt söt ena sekunden för att sekunden senare bli ett monster. Utvecklingsfas eller ren och skär treårstrots. Varje dag är det en hård kamp. Det ska varken tas på solkräm eller badkläder. Han ska inte äta frukost. Han ska ha mer frukost. Han vill jobba med iPaden, iPaden är "jättedum". Dessa humörsvängningar är inte att leka med. Sen är det fight bröder emellan om just den där gröna leksaken. 

Pust! Andas in, andas ut. 

Vi slipper novemberslask, geggamojja, sandlådan i hallen, kampen om vinteroveraller och galonbyxor. Allt är lite lättare i paradiset. Till och med treårstrotset.

Tuff dag i paradiset - eller dagen då jag trillade ner i ett hål

Även solen har fläckar. Så även den här paradissemestern. Idag när jag efter timmar i poolen skulle jaga efter ettåringen som begett sig ut i rabatten trampade jag genom ett ruttet brunnslock av tunn playwood täckt med lera och gräs. Mycket väl kamouflerat nästan likt vietnamesernas Cu Chi-tunnlar. Det gick bra. Jag är ok, om än rejält blåslagen. Knät och armbågen fick ta den största smällen. Efter lite omplåstring är det bara att konstatera att säkerhetstänket i det här landet är annorlunda. 

Dessutom har det regnat nästan hela dan. En tuff dag med andra ord. Tänkte att ni kanske ville veta. 

Same, same but different

Vi har flyttat. Samma sol, samma strand men ny resort. Same, same but different.

Mat, mat, mat

Jodå, vi äter också. Gott och billigt. Ibland nästintill skämsbilligt. När man är van att hemma betala 90 kronor för en sallad till lunch. Regeln ju enklare ställe desto bättre mat har hållit än så länge.

En vass kniv, en bra skärbräda, fina råvaror och mycket kärlek är hemligheten. 

Livet på Lanta

Det blir nästan lite vardag här också. Så mycket vardag det nu blir när man befinner sig på en paradisstrand med turkost vatten, svajande palmer, vågbrus och orkidéer. 

Men dagarna går. Vi vaknar, äter frukost, badar i poolen, badar i havet, bygger sandslott, äter lunch, badar i poolen, sitter i skuggan, äter glass, badar lite mer i poolen, hänger lite på hotellrummet, ser solen gå ner, äter middag, ser lite på iPaden och sover som stockar. En rätt angenäm vardag får man ju ändå säga. 

Idag bröts vardagslunken på resorten av en fiskebåt som la ut nät precis framför. En stor händelse som fick alla turister att vakna till i sina solstolar och ta upp mobilkameran. 

I'm done with the Sons

Såg färdigt Sons of Anarchy igår. Jag är fortfarande upprörd över hur det slutar. Ett riktigt skitslut. Det jag är mest upprörd över att vi lagt ner så många timmar. Ibland till och med prioriterat den över sömn. Det känns meningslöst. Jag är inte  den som måste ha happy endings och så levde de lyckliga i alla sina dagar. Men nån slags rim och reson på olyckan får det faktiskt vara. Breaking Bad hade ett bra och logiskt slut även om det inte var lyckligt. Men det här. Meningslöst. Jag är, som sagt, upprörd. 

Men, men. Ikväll tar vi nya tag och ger oss på Game of Thrones. 

Lanta Casuarina

Vi bor på en resort, Lanta Casuarina Beach Resort, precis på stranden, Long Beach i Koh Lanta. En lagomt stor barnvänlig resort med både hotellrum och bungalows. Vi bor i ett familjerum med två Queen Size-sängar och en spjälsäng. Det finns kylskåp, vattenkokare och balkong. Gratis wi-fi som funkar bra, pool och barnpool som treåringen döpt till Abisko av okänd anledning, en strandrestaurang med god och bra thaimat till ok pris. Vi får städat varje dag och tvätten får man tillbaka samma dag. Men det bästa med Casuarina är personalen som är otroligt hjälpsam, vänlig och tålmodig, ja ni vet hur det kan vara med två små.

Upp efter stora vägen finns flera ATMs, minimarkets och 7-11. Dessutom mängder med restauranger. Vi har testat alltifrån det lilla familjestället med fyra bord till stora svenskflaggade ställen. På många restauranger finns det barnstolar ibland till och med Ikeastolen, Antilop. Koh Lanta är populärt bland svenskar, många stannar länge och det märks. Det finns till exempel en svensk skola. Det är barnvänligt och det mesta går att köpa utom välling. Ett perfekt resmål om man har småbarn och vill ha det bekvämt men ändå lite äventyr. 

Regn, regn, regn

Vår åttonde dag i Koh Lanta har bjudit på regn, regn och regn. Inte mycket att göra då vi är i slutet på regnperioden. Vi har roat de små monsterna så gott det går. Tog en tur in till Saladan, den närmaste staden/byn och åt lunch. Fisk i ljuvlig citronsås. 

Tillbaka på hotellet badade vi. Inte kan lite regn stoppa våra blötdjur till barn.

Thailand

Thailand, det har dröjt innan vi mötts. Du har varit så långt bort och jag har liksom velat se andra innan. Men du är varm, barnvänlig och serverar god mat så det har bara varit en tidsfråga. 

Du välkomnade mig med öppna armar. Ja, du riktigt omslöt mig med värme, runt 30 grader tror jag, gav mig massage, lagade Pad Thai, krabbkakor och papaya sallad till mig. Du visar mig det turkosgröna havet och den solvarma stranden och sitter med mig när solen går ner och ja, jag faller så klart. Handlöst. 

Ingen av oss bryr sig om att jag stinker som en hel fjällstuga om sommaren på kvällen. Myggen här är ena riktigt offensiva rackare. 

Efter regn kommer sol

Dagen började med en svart himmel, spöregn och ett brusade, ogästvänligt hav. Men lika snabbt som det började slutade det också att regna. Och sen kom solen. Tyvärr brusade havet lika mycket och vågorna gick för höga för ett bad men att promenera i vattenbrynet när vågorna rullar in kan vara lika spännande. I alla fall om man är tre år. Vi avslutade med lite strandlek innan solen gick ner och våra kvällströtta barn började längta efter välling. 

Jag är så glad att vi kan göra det här, den här resan tillsammans. 

Middag för en hundring

Vi packade våra ficklampor, satte ett-åringen i en sele på ryggen och tog tre-åringen i handen och gick norrut efter stranden. Vi stannade vid ett hak som spelade Bob Marley och bord direkt på stranden, vi drack en Singha med tårna i sanden, åt middag för en hundring (hela familjen) och såg solen gå ner. Efter spännande promenad hem i mörkret är vi tillbaka på hotellet, kidsen sover och vi laddar med några Sons of Anarchy-avsnitt.