Resdrömmar

Jag surfar på resor. Kollar flighter till New York, London och Paris. Plockar ihop paketresor till varmare länder. Klickar i att jag vill ha havsutsikt, pool och bar på hotellet. Nära stranden men ändå inte för långt från stadens nattliv. Jag frossar i bilder av kritvita stränder, palmer och uppskuren färsk ananas. Jag drömmer mig bort till restaurangerna i Meatpacking District, butikerna på 5th Avenue och gatulivet på West Broadway. Jag ser mig sitta vid ett kafébord med vitrödrutig duk och sippa på ett glas vin samtidigt som fransmännen vid bordet bredvid röker cigarett på cigarett och jag kan om jag anstränger mig lite känna smaken av en kall Pimm's på solig uteservering i Kensington.

Jag vet inte vad det är men jag känner för att resa bort. Lämna jobbet, Stockholm, karpaltunnelsyndromet och ja, till och med magen hemma. Jag vill känna sanden mellan tårna, den pirrande känslan i magen när man inte riktigt vet vad som väntar och allt kan hända. Jag vill ha packningsångest och resfeber.

Tur att pojkvännen och jag har en lite mini "get away" till Sigtuna inbokat till helgen. Men jag tror nog magen får följa med.

Lika som bär?

Är det bara jag som tycker att Lina som i Linas matkasse är grymt lik Amy Diamond?

Lina som i Linas matkasse

Amy Diamond

Sverige är fantastiskt!

Jag läser på Försäkringskassans webbplats och försöker få grepp om det här med föräldraledigheten. Räkna ut föräldrapenningen, antal dagar och hur länge man kan vara hemma med bebisen. Jag fascineras över vilket generöst system vi har. Som förälder har du rätt att vara hemma 240 dagar med ditt barn. Tillsammans med din partners dagar blir det 480 dagar!

480 dagar! Det är över ett år. Ett år som du och din partner kan vara med ert barn varje dag. Och det bästa av allt du får betalt. Det är unikt i världen. Sverige är fantastiskt!

Nu gäller det bara att förstå hur man gör...

Träningen

Efter en lång semester på ön med bara promenader som motion är jag äntligen igång med träningen. Jag tar det lugnt, lyssnar på kroppen och anpassar övningarna till dagsformen. Det är så skönt att få svettas igen.

Idag körde jag ben och rygg. Det känns viktigt att upprätthålla styrkan i ryggen och magen med tanke på vad som kommer. Kroppen börjar kännas tung och magen blir bara större och större. Men förutom karpaltunnelsyndromet mår jag toppen. Och jag går in i vecka 34.

En karpaltunnelsyndromsnatt

Somnar i soffan innan klockan är tio. Jag hatar att somna i soffan och släpar mig i säng. Men borstar så klart tänderna. Vill ju helst undvika besök från Karius och Baktus. Vaknar vid elva för att jag är törstig. Jag glömmer bort min högra hands fumlighet och spiller ut halva glaset. Vatten överallt. Tänk att ett halvt glas kan innehålla så mycket vatten.

Somnar till slut om. Men bara för att vakna strax innan tolv av att jag har så fruktansvärt ont i händerna. Jag sliter av mig skenorna, går upp och spolar händerna några minuter under iskallt vatten. Domningarna minskar, smärtan viker undan och känseln försvinner helt. Lyckas sedan somna om men vaknar igen kl 0155 för att upprepa samma procedur. Iskallt vatten i några minuter. Ligger vaken ett tag innan sömnen åter kommer.

Får sova ända till halv fem innan smärtan är tillbaka och iskallt vatten det enda som hjälper. Tillbaka i sängen hinner jag knappt lägga mig innan det är dags igen. I samma veva ringer alarmet på pojkvännens telefon. Klockan är halv sju och han ska upp på svensexa. Jag hänger under kallvattenkranen med tårar i ögonen. Varför gör det så ont? Dessutom har bebisen hicka. Han hickar så att magen hoppar. Jag ger upp det där med sömn och lägger mig i soffan för att kolla sändningarna från friidrotts-VM.

Ja, det är väl bara att vänja sig. Det är väl så här nätterna kommer att se ut ett par år framöver.

Bra bokhöst

Reinfeldt har läst fyra Läckbergböcker i sommar. Inget ont om dessa böcker. Jag har själv läst flera. De är spännande, lättlästa och funkar utmärkt som tidsfördriv och verklighetsflykt. Jag vet inte om det var det Reinfeldt ville åstakomma. Men jag kan tänka mig att även en statsminister vill tänka på annat ibland. Eller inte tänka alls...

Jag hann inte med hälften av de böcker jag tänkt läsa under semestern. Men det gör inget för de ligger kvar i bokhyllan och bara väntar.

Lästa
- Ladies av Johan Hakelius - underfundiga porträtt av mer eller mindre kända brittiska damer.
- Igelkottens elegans av Muriel Barbery - detaljerade beskrivningar av personer och miljöer i ett parisiskt flerfamiljhus.
- Enzo och konsten att köra fort i regn av Garth Stein - en sorglig och rolig historia utifrån en amerikansk blandrashunds ögon.
- En mörk välsignelse av Dennis Lehane - inte en av de bättre böckerna om privatdeckarna Patrick Kenzie och Angela Gennaro.
- På smällen - från A till Bebis av Ann Söderlund och Hannah Rosander - allt om graviditeten. Verkligen allt. Både sånt man vill och inte vill veta.

Lyssnade ljudböcker
- Livet de lux av Jens Lapidus - bra driv, spänning och Lapidus språk funkar utmärkt som ljudbok. Bra uppläst av Jonas Malmsjö.

Pågående
- Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg

Olästa
- Bockfesten av Mario Vargas Llosa
- New York av Edward Rutherfurd
- Minnen av Torgny Lindgren
- Älskade syster av Joyce Carol Oates
- Barbro Alving - Krig kvinnor och gud av Beata Arnborg

Det kommer bli en härlig bokhöst.

En vanlig dag

Jag slänger mig mellan ytterligheterna. Ena stunden förlossningsförberedande föräldrakurs med efterföljande ångest och nästa stund höstmodevisning med stans fashionablaste fashionistas och kläder jag inte kommer kunna ha. Jag skippade festen och sitter nu på bussen på väg hem med svullna fötter, ömmande händer och ett värkande ryggslut. Men det var det värt.

Jo, just det. Veronica Maggio spelade tre av sina nästa låtar.

Lilla ön i sensommarskrud

Några bilder från förmiddagens promenad runt lilla ön. Det är väl lätt att förstå varför jag älskar den här stan?

Ordningen återställd

Sådär ja, nu har jag det tjocka höstnumret av Elle och årets trendbibel i min hand. Imorgon ska jag på höstmodevisning på det stora varuhuset. Ordningen är återställd och jag har rätt fokus.

Fokusförflyttning?

Jag fick inte det efterlängtade höstnumret av Elle förra veckan. Kanske har jag glömt att betala prenumerationen? I går blev jag medlem i IKEA Family.

Undrar om det är en omedveten förflyttning av fokus?

Den ljuvliga nattsömnen

Klockan är 0611. Det är tidigt för att vara söndag. Ja, det är väl tidigt för att vara vilken dag som helst. Men jag är utvilad för första gången på hela sommaren. Igår skippade jag nattskenorna och somnade innan Niklas Strömstedt hade tackat färdigt för musiken.

Och jag har sovit hela natten. Visst har jag varit uppe på toaletten (jag är ju faktiskt gravid) men jag har inte legat vaken med smärtande händer och sparkande mage. Så nu sitter jag vid köksbordet med en helt färsk morgontidning. Pigg och glad och väntar på att kaffet ska bli klart. Magiskt!

Lyckönskningar från Pampers

Ibland känns annonser direkt riktade till en själv.

Från dagens Svenska Dagbladet.

Eller kan det var så att annonsen riktar sig till några andra som outade sin graviditet nyss?

Syndromsbekämpning del 1

Skenor på dagen och skenor på natten. Hålla handlederna raka, låta händerna vila högt, inte bära tungt, inte bära något alls och inte jobba heltid. Det är receptet för att bekämpa eller åtminstone inte förvärra karpaltunnelsyndromet. Så här kommer jag se ut framöver.

Åh, det är underbart att vara gravid... Hoppas Kronprinsessan slipper den här krämpan.

På dagen.

Och på natten.

Skönt att vara hemma

Det är faktiskt skönt att vara hemma.

Det är fantastiskt att ha trådlöst internet (det går ju så fort att det suger till i magen), ha gångavstånd till affären, fler än fyra tv-kanaler, obegränsat med varmvatten och ja, till och med obegränsat med vatten, nyklippt och nytonat hår, ett gym i huset (även om jag inte varit där ännu) och hämtmat till middag.

Stora ön är bra men lilla ön är bäst.

När det stora vemodet rullar in

Det är strax över. Semestern, sommaren och hela härligheten hänger på sista versen. Det är dags att packa ihop, montera ner och städa bort ö-livet. Grillen töms, hängmattan plockas ned och altanmöblerna ställs undan för vinterförvaring i svärfars stora garage. Skratten från stranden har tystnat, lokaltidningsprenumerationen har upphört och jag tar ner myggnäten från fönstrena. Humöret sjunker i takt med temperaturen. Det stora vemodet rullar in.

För visst gillar jag både hösten och vintern. Jag har mycket att se fram emot. Jag älskar vår lägenhet i stan. Jag älskar Stockholm. Men åh, vad svårt det är att ta farväl av stugan, ön och sommaren.

Dessa sommarveckor som alltid går alldeles för fort. Jag vill konservera vågskalpet, fågelkvittret en tidig morgon, tystnaden när man ska sova och det puffandet ljudet av perkulatorn som signalerar att morgonkaffet snart är klart. Jag vill rista in känslan att vakna efter en kort eftermiddagslur i hängmattan i minnet. Jag vill aldrig glömma barnens skratt när den som fiskade fick en sko istället för godispåse i fiskdammen på sommarfesten. Jag vill för alltid komma ihåg hur ljuvligt gott grillade Ejmunds burgare smakar under parasollet på altanen.

Vemodets järngrepp vill inte släppa. Det känns i magen, i hjärtat och i halsen. Jag sväljer för att inte börja gråta. (Det är inte lätt att vara både vemodig och gravid). Jag gör som jag alltid gör. Kramar stugan farväl och viskar att vi ses snart igen.

Efter sex veckor på ön känns det faktiskt lite skönt att komma hem. Det är mindre än ett år till nästa sommar och snart kommer Ikea-katalogen.

Alex Schulman, som också är sommargotlänning, beskrev sin ångest för att lämna ön i en krönika i GT för en tid sedan.

Gravidkrämpa from hell

"Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger domningar och smärta i handen.... Vanligt i slutet av graviditeten", kan man läsa på vårdguiden.se

Jo, jag tackar. Jag har åtta veckor kvar. Att försöka fungera normalt med två avdomnade händer är ungefär lika lätt som att försöka logga in på Facebook på iPhonen med skidhandskar.

Förutom att syndromet håller mig vaken på nätterna trots stålskenor från Apoteket har jag inte haft kontakt med min högra tumme på tre veckor. Nu har jag också tappat känseln i de andra fingertopparna på höger hand. Vänsterhanden fungerar ungefär varannan dag. Att skriva för hand går nästan inte alls. Men fortfarande kan jag skriva på tangentbordet och uppdatera bloggen. Om än i korta stunder. Tack och lov!

På tisdag ska jag träffa doktorn.

Shopping som gravid

Jag har nya favoriter. Det är barnprylbutiker, färgaffärer och järnhandlar. Hädanefter kommer jag styra all min shopping till denna typ av butiker.

Varför?

Jo, det finns nästan alltid en kundtoalett. Som om det inte vore nog är den alltid gratis. Inget fånigt lås där man måste lägga i en femma. Nej, de har fattat att man inte kan göra affärer, varken stora eller små, om man är kissnödig. Och jag som måste gå femtielva gånger under en dag är jag ytterst tacksam för denna enkla men nödvändiga service.

Palt är perfekt sommarmat

Idag blev det palt till middag. Efter veckor av grillat lamm, grillade hamburgare, grillad entrecote, grillad fläskfilé, grillade grönsaker, grillad korv var det riktigt gott med kokt mat. Palt är för övrigt perfekt sommarmat.

Nej, jag orkade inte äta upp båda paltarna. Trots det ligger jag nu i soffan med fötterna högt och en lindrig paltschvimen*.

*Paltkoma

Dagens semesterproblem

Solen kom tillbaka till ön och den senaste veckan har vi hängt en hel del på stranden. Jag har badat, läst böcker och suttit med sand mellan tårna. Jag har fått fräknar på näsan och solsken i blick. Jag har blivit brun om både armar och ben. Men bara på framsidan. För hur sjutton blir man brun på benens baksida med en 7-månadersmage?

Kulinariska Gotland - gotländska pärlor del 3

Pojkvännen, magen och jag på väg till Smakrike för en oförglömlig sensommarkväll med god mat och fina vänner.

Smakrike är en genuint trevlig restaurang i Ljugarn på östra Gotland. Den är en del av kulinariska Gotland som är ett nätverk av restauranger med hög kvalitet och ett aktivt miljötänkande, trevlig och kunnig personal och ekologiska och närproducerade råvaror. Jag kan varmt rekommendera ett besök.

Min favoritplats

Min favoritplats i stugan. Där ligger jag i eftermiddagssolen och vilar mina svullna, bortdomnade karpaltunnelsyndromhänder. Ibland läser jag en bok eller så lyssnar jag bara på hur vinden prasslar i träden, hur fåglarna kvittrar och hur ekorren röjer runt bland tallgrenarna.

Och det här är min utsikt.

Morgonpromenad på ön

Bilder från min morgonpromenad i morse.

Semesterlugn i augusti

Idag är det augusti. När jag växte upp, betydligt närmare polcirkeln än var jag nu bor, var augusti en höstmånad. Så fort kalendern slog över från juli till augusti blev kvällarna inte bara mörkare, de blev också kallare. Vi brukade säga att när Pite dansar och ler (som alltid är sista helgen i juli) är över då är det höst.

Men nu håller jag ju till mycket längre söderut och här fortsätter sommaren. Kvällarna blir i och för sig mörkare men de är fortfarande ljumma. Det går att sitta ute om man tänder ljus och lyktor.

Augusti är en skön tid på ön. Sommaren är inarbetat, grillhysterin har lugnat ner sig och tempot har sänkts. Det är lite färre turister, en del har börjat jobba, solen har återvänt och vattnet är varmare.

Vi har två veckor kvar av semestern.