Garderobsfynd

Hakar på höstens sammetstrend med ett par gröna ballerina. Älskar när jag fyndar i min egen garderob. Hållbart och modernt. Grönt är dessutom lite av nygammal favoritfärg. Passar så fint ihop med blått.

Bomberjackan

Att klicka hem kläder från nätet är underbart. Att kunna shoppa i soffan när barnen somnat eller klicka hem höstens it-plagg från sommarstugan på ön. Det är alltid spännande att se hur plaggen ser ut i verkligheten. Den här bomberjackan var ännu finare än den såg ut. Grönt är ny favoritfärg.

Att förbereda lite inför hösten

Alltså, nätshopping kan vara det bästa som hänt sedan ja, jag vet inte, tvättmaskinen kanske. Hur som helst är det en enorm lyx att kunna sitta i stugan på ön och kitta upp höstgarderoben. Inte för att jag direkt är less på sommaren. Jag gillar verkligen hösten men är inte riktigt redo för den ännu. Jag hänger gärna runt i flip-flops och bikini ett tag till.

Men när hösten kommer (för det gör den ju förr eller senare) kommer jag att vara redo i den här godbiten. Jag hoppas den är lika fin i verkligheten.

Chefskofta

Det jag ser mest fram emot med att starta eget är att vara chef. Chef över mig själv och min tid. Därför kunde jag inte motstå den här sköna koftan/jackan. En perfekt chefskofta. Och så måste jag hylla vädret. Idag kunde jag ha den utan något över. Och det är snart oktober. Galet. Men härligt! Vinter kommer vi ändå hinna ha. Tack och lov. 

Jag hittade koftan på HM. Jeansen är också därifrån, sjalen en present och ballerinaskorna är från Burberry. 

Novembersöndag

Det är en helt vanlig söndagseftermiddag i november i en lagomt stor stad i ett avlångt land långt upp i norr. 

Efter en kylig promenad, parklek i blek novembersol och en skinkgryta som kokat länge till middag sänker sig lugnet. Bebisen sover i min famn och pojkvännen tittar på nyheterna. Två-åringen kollar på filmer med grävskopor, traktorer, dumprar, kranbilar ja, you name it på i-Paden. På ryska. Jag tänker att det nog i alla fall inte är helt fel för språkutvecklingen. Svenska har han ju redan koll på. 

Nysnö

Fick en rapport från fjällstugan. Det ligger nysnö på topparna i Abisko. Det verkar som den här sommaren är över. På rikt.

När det stora vemodet rullar in

Det är strax över. Semestern, sommaren och hela härligheten hänger på sista versen. Det är dags att packa ihop, montera ner och städa bort ö-livet. Grillen töms, hängmattan plockas ned och altanmöblerna ställs undan för vinterförvaring i svärfars stora garage. Skratten från stranden har tystnat, lokaltidningsprenumerationen har upphört och jag tar ner myggnäten från fönstrena. Humöret sjunker i takt med temperaturen. Det stora vemodet rullar in.

För visst gillar jag både hösten och vintern. Jag har mycket att se fram emot. Jag älskar vår lägenhet i stan. Jag älskar Stockholm. Men åh, vad svårt det är att ta farväl av stugan, ön och sommaren.

Dessa sommarveckor som alltid går alldeles för fort. Jag vill konservera vågskalpet, fågelkvittret en tidig morgon, tystnaden när man ska sova och det puffandet ljudet av perkulatorn som signalerar att morgonkaffet snart är klart. Jag vill rista in känslan att vakna efter en kort eftermiddagslur i hängmattan i minnet. Jag vill aldrig glömma barnens skratt när den som fiskade fick en sko istället för godispåse i fiskdammen på sommarfesten. Jag vill för alltid komma ihåg hur ljuvligt gott grillade Ejmunds burgare smakar under parasollet på altanen.

Vemodets järngrepp vill inte släppa. Det känns i magen, i hjärtat och i halsen. Jag sväljer för att inte börja gråta. (Det är inte lätt att vara både vemodig och gravid). Jag gör som jag alltid gör. Kramar stugan farväl och viskar att vi ses snart igen.

Efter sex veckor på ön känns det faktiskt lite skönt att komma hem. Det är mindre än ett år till nästa sommar och snart kommer Ikea-katalogen.

Alex Schulman, som också är sommargotlänning, beskrev sin ångest för att lämna ön i en krönika i GT för en tid sedan.