Om att knarka OS

OS är en drog. Ju mer jag tittar ju mer vill jag ha. Ju fler medaljer vi vinner desto fler vill jag ha. Jag ser allt: ski-cross, short-track, hockey, curling, störtlopp, längdskidor och skidskytte. Jag ser även snow-board, konståkning och backhoppning. Jag ser svenskarna vinna gång på gång. Jag ser alla repriser. Jag ser André Pops och Jonas Karlssons analyser. Det enda kruxet är att jag är mer kvällstrött än en koala. Men försöker kompensera med att lyssna på radion. Eller rättare sagt den står på medan jag sover och jag ställer klockan och kliver upp tidigt.

Jag läser tidningar, håller mig uppdaterad på webben, i min iPhone och följer OS-tweetar på Twitter. Under två veckor är OS en livsstil och en kompis jag inte kan vara utan. Jag fasar över dagen då det är över och jag måste börja med avvänjningen.