Att missa två gånger på raken är inte bra. Det kändes som att jag hade hamnat i fortsättningskursen. Ledaren gick inte igenom positionerna utan sa bara vad vi skulle göra. Sen var det bara att göra.
Position på position och efter tre solhälsningar var jag helt slut. Ledaren gick runt och petade, rättade till och tryckte ner ryggen så att musklerna i baksida lår skrek. Alla andra hade egna mattor, djupandades, stod i skulderstående och gick från position till position. Jag försökte hänga med men jag hade svårt redan med solhälsning B. När jag stod där i hunden, flåsandes, med skakande armar och försökte räkna till fem andetag var jag bara glad över att jag huvudtaget kunde andas.
Men vad roligt det var och vilken nytta det gör. På vägen hem kände jag mig lätt och mjuk och kylan bekrymrade mig inte alls. Nu ska jag registrera passet på Piggelino.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar