Välsignade regn!

När vinter rasar som bäst bland våra fjällar kommer det äntligen. Det efterlängtade och barmhärtiga regnet. Det rensar luften och genast känns det lättare att andas. Välsignade regn!

Innan artiklarna...

Det är varmt. Lägenheten känns instängd. Jag har dragit ner persiennerna men det hjälper inte mot den obarmhärtigt varma solen. Det är som att det är sommar. Herregud, det är ju inte ens maj. Varför är det så varmt? Jag vill inte öppna balkongdörren och släppna in pollen.

Jag svettas och försöker ignorera att jag måste skriva två artiklar till vårt avslutningsprojekt på Poppius. Två riktiga artiklar ska jag producera. Jag spelar mycket hellre det helt hjärndödande spelet Bubbles på min nya iPhone. Jag som borde njuta av att vara ledig känner mig istället stressad över att jag:

1. Inte har skrivit de där artiklarna
2. Inte har deklarerat
3. Inte tar vara på sommaren i april

Jag ställer ut basilikaplantan på balkongen. Någon måste i alla fall få njuta av solen.

Pollenhelvetet

Hemma igen efter ett kort men härligt besök i fjällstugan och vintern. Solen strålar på ön och det är säkert över 20 grader varmt. Folk har fullkomligt slängt av sig kläderna. Jag ser vitbleka bara ben överallt (och det är inte bara positivt). Jag borde inte klaga mer på våren. Folk blir så provocerade. Men den här tiden på året är det som värst för alla pollenallergiker och astmatiker.

När ni andra tar av er kläderna och på solglasögonen och kanske tar en promenad eller en cykeltur, äter en glass på en parkbänk, påtar i trädgården, hittat en plats i lä intill husknuten, sitter på balkongen med ett glas rosé eller får axlarna solbrända på en uteservering. Då stänger vi allergiker och astmatiker dörrar och fönster, drar ner persiennerna (i alla fall jag), bunkrar upp med näsdukar, knaprar Kestine och Aerius och ser till att få i oss så mycket kortison eller Bricanyl som vi bara kan för att vidga luftvägarna. När det är som värst är det som att andas genom ett sugrör. Jag blir trött bara av att tänka på det.

Så skänk en tanke när du tänder grillen för första gången i år, där du sitter på picknick-filten i parken eller när du joggar fram i den vårspäda och ljusgröna björkskogen till oss som snörvlandes och kämpandes efter luft tvingas hålla oss inomhus när våren pågår som bäst.

Blandbandsnostalgi

I fjällstugan har vi problem med att få in något annat än Svt:s kanaler på tv:n och P4 på radion. Så för några år sedan tog jag hit mina gamla blandband. Nu lyssnar vi igenom "Påskmix II-96", "Pragmix-94" och "Popband" och jag imponeras av min forna blandbandskompetens. Jag mixade Vaya von Dios med Incognito, Take That och Dire Straits. Måste erkänna att de håller än.

Samtidigt i en annan del av landet

Bilder från förra helgens resa till ön.

Tack och lov att det är vinter nånstans

Det är ju tur att det är vinter någonstans i det här landet. Den här bilden fick jag från pappa i lördags. Snöflingor stora som lapphandskar. Och det har snöat mer sedan dess. Som musik i mina öron, bomull för själen eller en het bastu när man är riktigt frusen.

Vi åker norrut imorgon och behöver jag skriva att resan är efterlängtad?

Natten mot lördag

Total nattsömn: fem timmar (uppdelat på två respektive tre timmar)
Vaken nattid: drygt tre timmar
Antal statusuppdateringar på FB: en
Antal lösta korsord: nästan två
Morgonhumör: grinigt