Efter en natt i ugnen

Pulled Pork måste vara den lättaste gourmetmaten, ever. Godast också. Lite kött, lite kryddor och en natt i ugnen.

Vi åt vår med mjuka tortillabröd, skivad avokado, röd lök, sallad, salsa och creme fraiche. Mustigt, kryddigt, mört och så jädrans gott.

Draget fläsk

Glöm surdegsbak och korvstoppning. Nu är det pulled pork som gäller. Det senaste om man är stressad innerstadare och vill koppla av med ett rejält långkok.

Jag gned in 1,1 kg fläskkarre med cayenne, chili, paprikapulver och salt. Sen hällde jag på grillsås och lite mangochutney och ställde i ugnen på 110 grader i en form med lock över natten.

Lycka är en egen i-phone

Söta, busiga, nyfikna, skrikiga, morgonpigga, glada och i-phonebesatta lilleman. Idag är det ett år sen du kom. Grattis älskade unge!

Bästa presenten var så klart en i-phone i plast från morbror.

Update soffan

Jag är borta med jobbet och får den här bilden skickad till mig. Soffan är inte längre grön.

Det går ändå framåt

Som du ser. Den är fortfarande grön. Men pojkvännen gjorde en insats och slet bort galonsitsen när jag var hos naprapaten. Nu återstår bara lite slipning, några lager färg och att be sömmerskan (mamma) att sy en snygg dyna. Lätt som en plätt. Borde inte ta mer än nån timme.

Något slags rekord

Fredagmorgon. Klockan är snart sju och lilleman sover fortfarande. Jag har ätit frukost, läst tidningen, lyssnat på P1-morgon och vällingen står klar. Lilleman sover fortfarande. Det måste vara något slags rekord. Jag måste gå och kolla om han andas.

Baksidan

Jag letar i skåp och i lådor. River runt bland högar av kläder i garderoben. Öppnar och stänger ouppackade kartonger. Hittar ingenting.

Att flytta har sin baksida.

Stadsutsikt

Ok, alla kan ju inte ha sjöutsikt. För trots att vi bor nära vattnet ser vi bara sjön från ena balkongen. Om man lutar sig ut. En så kallad sjöglimt på mäklarspråk.

Vi har, så att säga, stadsutsikt.

Dagens i-landsproblem

Att behöva äta upp förra årets löjrom för att få plats med årets.

Espressosmå kaffekoppar

När vi köpte den 80e kartongen slutade jag räkna. Hur kan två personer ha så mycket grejer? Numer är vi i och för sig faktiskt tre och nån kartong är det bara leksaker i. Sen bor ju min bror hos oss i väntan på att hans lägenhet ska bli klar.

Det kanske ändå inte är så konstigt att jag har skärsår i händerna, blåmärken på armarna, träningsvärk i benen och en värkande rygg. Medan vi har flyttat från en ö till en annan, packat upp tallrikar, glas och en 18-dels kaffeservis med espressosmå kaffekoppar som inte går att diska i diskmaskin och skruvat ihop en Ikea-soffa har världen fått ytterligare en Nobelpristagare i litteratur. Mo Yan. Som vanligt ingen jag läst. Och ingen annan heller, verkar det som. Men en dag ger jag denne kines en chans, måste bara packa upp alla mina flyttkartonger först.

Sista natten

Sista natten på Lilla ön. Vårt hem ligger i flyttkartonger. Fem och ett halvt år. En våg av nostalgi.

Men bara för ett ögonblick. För nu ser jag fram emot att ta bort plasten från hyllorna i kylskåpet, premiärbada i badkaret, större yta och fler rum, två balkonger, kunna åka tunnelbana till stan och utsikten mot Pampas Marina och Solna.

We call him the Destroyer

Han är en rackare på att riva ut. Mindre bra på att städa ihop.

Men en handväska med ofarligt innehåll innebar att jag kunde läsa tidningen. Alla delar.

Fortfarande grön

I fall du undrar så är soffan fortfarande är grön. Grön och orörd.

Det här är att jobba på dagarna tar liksom lite tid.

Vi och flyttkaoset

Flyttkartongskaos. På höjden och på bredden brer de ut sig. Till slut finns det liksom ingenstans att ställa kartongerna. Och vi har inte börjat packat ner från köksskåpen, garderoberna med alla våra kläder, lakan och handdukar. För att inte nämna alla blommor, tavlor och pryttlar i städskåpet. Man kan verkligen få ångest för mindre.

Som jag har väntat

Som jag har väntat. Längtat och suktat. Surfat och drömt.

Äntligen öppnar Hermès en webbutik för Sverige. Nu kan alla vi som gillar de oranga kartongerna och det som är i inte bara surfa runt och titta på bilderna utan också klicka hem en väska, en skarf eller varför inte en sadel. Tyvärr är det bara priserna som än så länge står på svenska. Fast det förstår jag inte riktigt poängen med. Hermès är inte riktigt märket för den prismedvetne.