Landar till slut helt utmattad i sängen med gnällspiken i famnen. Tittar ner och då, mitt i natten, mitt i tröttheten och all desperation, ler han. Min lille hjälte ler. Och hjärtat och ögonen fullkomligt svämmar över och allt, ALLT är värt det.
måndag 5 december 2011
Det är värt det
Landar till slut helt utmattad i sängen med gnällspiken i famnen. Tittar ner och då, mitt i natten, mitt i tröttheten och all desperation, ler han. Min lille hjälte ler. Och hjärtat och ögonen fullkomligt svämmar över och allt, ALLT är värt det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åh så fin!! Och vet du: det blir bara BÄTTRE och BÄTTRE. Och BÄTTRE : ) /Hillevi
Och bättre :)
Men kan han redan sitta? ;-) Värsta killen! Samuel hälsar att bebisar blir mer lätthanterliga med tiden. Iaf vad gäller sömnen. Han kommenterar inte det här med att slänga grejer i toaletten, ha ner blomkrukor, dra storasyster i håret, kasta mat omkring sig, etc. etc.
Hillevi och Malin; det låter ju fantastiskt!
Åsa; japp och snart börjar han på universitetet. Han skippar nog de där mindre lätthanterliga perioderna, hoppas jag.
Skicka en kommentar