Jag är rutig. Burberry-rutig.

Burberryhuset i Westminister, London. Fotat när jag var där i höstas.

Burberry presenterade igår hösten och vinterns kollektion i London. Samtidigt passade man på att presenterade sitt nya Burberryhus på Horseferry Road i Westminister. För oss som inte kunde vara på plats visades kollektionen också på nätet och på vissa utvalda platser i 3D. Jag såg den naturligtvis på nätet, dock inte i 3D. (Jag väntar fortfarande på en inbjudan och skulle jag få en skulle jag nog gå, jo det skulle jag nog. Anna Wintour och jag.)

Jag älskar Burberry. Jag vet att det är lite chavigt men jag kan inte hjälpa det. Det är nått med rutorna, historien, det klassiska snitten och det utpräglade brittiska som jag fascineras av. Jag måste erkänna att jag är lite småkär i Christopher Bailey och det han har gjort för Burberry. Queen Elisabeth goes Kate Moss. Chefsdesigner Bailey har tagit den ultimata English Heritage-stilen och gett den en humoristisk och rockig twist.

Jag gillar höstens kollektion där man rustar för ännu en vargavinter med skinn, päls och oversized pilot- och mc-jackor. Uniformjacketrenden fortsätter med detaljer som spännen och bälten, stövelskaften blir högre och väskorna mindre. Men fortfarande kan man få sig en rejäl väska så att man får plats med dator, extra skor, sminkväska, två mobiler och morgontidningen om man vill. Och jag vill, vill, vill ha den stora kamelbruna väskan i plisserat läder. Den är ju helt fantastisk.

Kap på årets rea

Jag gjorde tre riktiga kap på NKs rea som startade igår. En rymlig bra-att-ha-väska från Mulberry (perfekt till min Queen Elisabeth-stil), en skön sidenblus i Liberty-mönster och diskreta svarta lackballerina från Burberry. Jag är grymt nöjd.

Äntligen, en stil!

Jag är intresserad av mode, trender och kläder. Jag har massor av kläder men har länge kännt att jag inte riktigt har någon stil. Visst, jag är en jeanstjej. Men vem är inte det? Jag läser mängder av modemagasin och inspireras gärna av Sex and the City-flickorna (mest Charlotte och Carrie inte så mycket av Samantha.) Men jag är inte särskilt trendig och det tog lång tid innan jag köpte riktigt smala jeans och känner mig inte helt bekväm med att höga midjor och utsvängda byxor. Jag satsar mer på kvalitet än på kvantitet och det resulterar ofta i att jag köper fina men alldeles för dyra saker. Men nu tror jag faktiskt att jag har hitta den. Min stil! Jag är som bekant en pensionär i en 35-årings kropp som löser korsord, gärna tittar på Go´kväll och somnar innan kl 10. Så när stilen a la Drottning Elisabeth lanserades i senaste numret av Elle kände jag att nu är jag hemma. Yllekjolar, tweedkavajer, koftor med pärlemorknappar, diskreta blusar, skarfs, oljerockar och pälsvästar. You name it och jag köper det. Det enda jag inte riktigt kan förlika mig med är hatten och möjligtvis också drottningkronan.

PS. Behöver jag säga att jag älskar Burberry? DS