Om en månad

Bilden är lånad av Lanta Pocket Guide

Idag är det en månad kvar. Om trettio dagar sitter vi på ett flyg till andra sidan jorden. Det ska bli underbart att få känna den varma sanden under fötterna, det ljumma vattnet och den heta solen. Eller i alla fall kan jag tänka mig det. Det blir Thailandspremiär för mig och för kidsen så klart. Vi ska bara klara av den där långflygningen först.

Chefskofta

Det jag ser mest fram emot med att starta eget är att vara chef. Chef över mig själv och min tid. Därför kunde jag inte motstå den här sköna koftan/jackan. En perfekt chefskofta. Och så måste jag hylla vädret. Idag kunde jag ha den utan något över. Och det är snart oktober. Galet. Men härligt! Vinter kommer vi ändå hinna ha. Tack och lov. 

Jag hittade koftan på HM. Jeansen är också därifrån, sjalen en present och ballerinaskorna är från Burberry. 

Ett angenämt problem

Mannen (alltså vi är ju egentligen inte gifta men plötsligt kändes det helt fel att skriva pojkvännen. Sambo funkar ju kanske, fästman också eftersom vi är förlovade men jag tror ändå att jag hädanefter kommer benämna honom, mannen.) och lillebror har åkt till Gotland för att hänga lite med farfar. Storebror och jag är kvar hemma i stan i några dagar. Han ska gå på förskolan och jag ska försöka ta reda på hur man gör när man startar eget. 

I förmiddags var vi ute på Lidingö och kollade när kusinserna sprang Lidingöloppet och i eftermiddag har vi hängt i lekparken i den bleka septembersolen. Nu sover ungen och jag vet inte riktigt hur jag ska maximera all min egentid. Ska jag slänga mig över mina nyinköpta magasin, se några Downton Abbey-avsnitt, ta ett bad, göra ett yogapass eller bara slökolla tv? Ett angenämt problem. Jag tror det lutar åt det sista, Babel sänder från bokmässan och kanske en kopp te.

Ledighetskommitten rapporterar

Idag har ledighetskommitten ätit lunch på McDonalds, kört polisbil och polismotorcykel på polismuseet (uppskattades enormt av vissa i familjen), kopierat pass för visumansökan, fixat foton på hela familjen till samma ansökan samt köpt en flytväst till det äldre barnet. Vart vi ska åka? Thailand förstås. Men inte riktigt ännu. Först lite helg. 

Fem fjällstugor för fräsch frukost

Igår packade vi in lillebror i vagnen, tog på gympaskor och regnjacka och promenerade söderut, över Västerbron och ända bort till Tjärhovsgatan. Jag hade läst om ett nyöppnat ställe, Greasy Spoon, som serverar engelsk frukost hela dagen. Efter drygt en och en halvtimmes promenad smakade deras fräscha och perfekta Eggs Benedict, Scotch pancakes med bacon och Maple Syrup och en kanna PG Tips grymt gott. Så gott att jag helt glömde fota maten. Men gillar du engelskt te, frukost och sånt lovar jag ändå att du inte blir besviken. Varken på matens utseende eller smak. Ett plus till den sköna, gröna tapeten med något speciella Londonmotiv. En anglofil som jag känner mig hemma. Greasy Spoons fräscha frukost får fem fjällstugor av fem möjliga.

Garderobsrensning

Jag rensar ur barnens garderober. Herregud, vad de växer. Vissa kläder har lillebror inte ens hunnit använda. Ett par veckor i stugan på på ön och halva garderoben är för liten.

Nu har vi en sån tur att Bye Buy, en second handbutik för barnkläder, finns i vårt hus. Där lämnar jag in våra kläder, butiken säljer dem och jag får 40 procent av priset. Smidigt och smart. Dessutom är butiksägaren Caroline Look himla gullig och trevlig. Ibland går jag dit bara för en pratstund.  

Där passar jag också på att komplettera med badkläder, shorts och solhattar inför höstens solresa. 

Tar ett kliv ut ur bekvämlighetszonen

Jo, jag lever livets glada dagar. Just nu är det mer sant än annars. Pojkvännen är föräldraledig och jag, ja, jag är också ledig. Jag kommer inte gå tillbaka till jobbet.

Istället ska jag starta eget. Bli min egen chef. Jobba hårt. Bestämma själv. Något jag funderat på och velat länge. Lite av en dröm, faktiskt. Jag tar ett stort kliv rakt ut ur bekvämlighetszonen. Det är, så klart, läskigt men också kul och jädrans spännande. Jag menar, vad som helst kan ju hända. Så ja, jag lever livets glada dagar.

Resans bästa köp

Efter förra helgens Londonresa kom jag inte bara hem med en Queen Elisabeth-väst och armekläder. Resans bästa köp var utan tvekan den här shoppingväskan från Selfridge's. Jag har en del sådana där tygbäskor men jag känner mig aldrig riktigt bekväm med en sån. Den här är lagomt stor, typ i jute och jag sparar in på plastpåsar. Mitt nya stiliga handlingssällsksap.

Högt, svart och råcool.

Igår var vi på middag hos vänner i det här råcoola huset. Jag gillar att det är svart. Och högt. Utsikten högst uppmåste vara bedårande. Blev nästan sugen på nytt. 

Helsingfors

Nu är det uppe. Tyget med Helsingforsmotivet. Genast blev hallen trevligare, väggen mindre vit och lägenheten mer internationell. Förutom Helsingfors i hallen har vi New York i köket i form av en tavla på väggen, Stockholm som bordstabletter och Ryssland och Asien på kuddarna i kökssoffan. Kanske tar jag med mig en bit av Berlin när jag ska dit i oktober. 

I korgen till höger ska det ner en växt. Kanske ett olivträd (men hur får man det att överleva vintern?) eller kanske nått mer svårdödat, en palm av nått slag. 

London

Vår helg i London. Så nypa-mig-i-armen-underbar. Tre dagar utan barn och vagn och med oceanerna av vuxentid. Att kunna strosa runt i Mayfair, dricka drinkar med goda vänner, ta sovmorgon och prata till punkt gör underverk med en sliten småbarnsförälder. 

Hur var det med shopping, tänker du då. Ja, förutom presenter till barnen, kläder till barnen och presenter till barnvakterna passade jag på att göda min Queen Elisabeth-stil. Den här gången kom jag hem med en quiltad marinblå väst från Barbour. Jag tänkte kombinera den med ett par bruna handskar, bruna jodpurs och ett par döda gräsänder över axeln. 

Men för att inte helt snöa in på Old English Heritage och rävjaktsmodet såg jag till att utrusta mig med en kamouflageskjorta och en jacka i precis rätt armegröna färg. 

Det hade dock ingenting att göra med att britterna höjde terrorberedskapen från "substantial" till "severe" under fredagen. Något man inte vill tänka på men som syntes med fler poliser på gatorna. I övrigt var London lika ljuvligt, galet och myllrande som vanligt.