Nu är det nu

Det är svårt att leva nu. Att vara här och nu. I nuet. Inte då. Inte sen. Utan nu. Här och nu.

Det är så lätt att dra iväg och börja planera. Jag sitter ofta och gärna med kalendern och planerar julen, hösten, sommarsemestern, helgen eller vad som ska hända på torsdag kväll. Jag planerar vad jag ska äta, handla och göra. Jag gör långa listor och prickar av. Jag är den som först fyller i semesterlistan på jobbet. Jag vet sedan länge vilka veckor jag vill vara ledig. Jag har full koll på hur de röda dagarna ligger 2011. Jag vet hur och när jag ska träna de kommande tre veckorna. Jag vill helt enkelt veta vad som ska hända sen.

Eller så sitter jag försjunken i tankar på det som har varit. Jag funderar, analyserar och går igenom det som hände igår, förra helgen, på jobbet för två veckor sedan, varför jag valde de kurser jag gjorde på universitetet och hur långt ett sommarlov var när jag var barn. Jag vet att jag inte kan påverka det som var då men förklaringen till hur det är nu borde ju finnas då?

Men livet är ju här och nu. Och nu. Det gäller att ta vara på nu. Men det är inte lätt. För nu är så flyktigt. Nu som är nu nu är sen då.