Resultat fiskpedikyr

Jag: mjuka, lena och välätna fötter

Fiskarna: proppmätta

Update: I näringslivsdelen av fredagens SvD (9/9) finns en artikel om upplevelsen fiskpedikyr.

Ska man vara fin får man bli fiskmat

Tack var en snäll vän ska jag idag bli fiskmat. Jag ska nämligen för första gången testa fiskpedikyr på Smile Fish Spa.

Jag vet inte så mycket om hur det går till men jag går dit med ett öppet sinne. Jag har hört att det kittlas och känns märkligt när fiskarna biter lös förhårdnader och annat som de sedan sätter i sig. Jag blir smått illamående när jag tänker på det.

Men tydligen är fiskarna är långt mycket bättre än vilken fotfil eller peeling som helst. Och de gillar det.

Ja, det kan man ju i alla fall alltid hoppas.

Saker man vill höra när man är gravid

Jag möter en granne i hissen.

- Nämen, ska du ha en bebis!
- Japp.
- När då?
- I mitten av oktober.
- Redan då. Ja, du ser verkligen fräsch ut!

Jag hade kunnat krama henne. För med tre timmars nattsömn, två svullna, avdomnade och värkande händer, en mage som gör det svårt att få på sig strumpor, uppsvällda fötter, halsbränna och ömmande korsrygg känner jag mig allt annat än fräsch.

Några bilder från Sigtuna Stadshotell

Mini get away - Sigtuna

Får man inte åka till New York, London eller Paris kan man alltid åka till Sigtuna.

Sigtuna grundades år 980 och anses vara en av Sveriges första städer. Det var här Olof Skötkonung lät slå de första mynten. Det och mycket annat kan man läsa på wiki. Enligt kommunens egen webbplats är staden en mötesplats för alla tider. Sigtuna ligger vid Mälaren och i kommunen finns Sveriges största flygplats, Arlanda. Kommunen är en ekokommun och man arbetar för att främja kretsloppssamhället.

Jag har aldrig varit i Sigtuna och ser fram emot att efter en promenad runt staden dricka afternoon tea innan jag får mammayx-spabehandling, äter middag och kryper ner i svala hotellsängslakan på Sigtuna Stadshotell 1909.

Smärtan

Sådär, nu är operationen bokad. Good bye Karpaltunnelsyndrom! Åtminstone i min högra hand.

Jag funderar på att låta kirurgen öppna upp min handled utan bedövning och smärtlindring bara för att förlossningen ska kännas som en walk in the park.

Nej, det är klart att jag inte på allvar tänker det. Jag vill ha all smärtlindring man kan få. Ge mig lokalbedövning, morfin, epidural och lustgas. Både nu och under förlossningen.

Hos handkirurgen

- Ja, det är Karpaltunnelsyndrom du har, säger den unga tyske läkaren med små runda glasögon efter att han noggrant undersökt mig. Hmm, det behövde jag inte år av studier och praktik att komma fram till. Jag konstaterade det efter fem minuters googling på internet.

Men när jag ska tillbaka för operation är jag tacksam för kirurgens långa utbildning och gedigna praktiska erfarenhet trots att det, enligt den unge tyske läkaren, är ett mycket enkelt ingrepp.

Och bebisen hickar vidare. To be continued...