Framme

Vi är framme i Abisko. Det är svalt (runt 15 grader). Jag drar några djupa andetag. Efter tre dagar i bilen och veckor av tryckande värme på ön är det ljuvligt att andas fjälluft igen. Som vanligt blir jag hänförd av fjällens mäktighet och stillheten. Här råder lugnet och tystnaden. En helikopter landar och lyfter då och då men i övrigt bara malmtågens tutande och myggornas surr. Det ljust och svalt. Jag kommer sova gott. 

En pärla till

Jag måste tipsa om en riktig pärla, om man gillar keramik. Hänger du på Sudret eller tar bilen på en tur söderut får du bara inte missa Jan Sandblom. Du hittar honom och hans fina och härligt färgglada keramik i Burgsvik i samma byggnad som Guteform, som för övrigt gör riktigt fina utemöbler. På vår senaste Sudrettur passade vi på att utöka samlingen med en kanna och några frukostskålar.

Om att köra långt

Det är en utmaning att åka långt i bil. Och en ännu större utmaning med två små barn särskilt när det är 30 grader varmt. Det gäller att ha tid, tålamod och små ess i rockärmen. Och att pausa ofta. Idag har vi avverkat sträckan Sundsvall-Piteå. Ingen maratorkörning men på två dagar har vi kört nästan 100 mil. Bilarfilmen har setts fyra gånger och Råttatouille tre, skivorna med barnvisor har gått otaliga varv, askarna med smörgåsrån är tömda, det ligger tomma Festispaket och vattenflaskor
 överallt och min nyckelring i skinn är söndertuggad. Vi har sett ett alggrönt Östersjön från Gotlandsbåten, ätit hamburgare i ett stekhett (33 grader) Uppsala, oh:at över utsikten från Höga kustenbron, ätit nybakt tunnbröd och lyssnat till Job från Mammas nya kille berätta om husen på Gammlia i Umeå. I det stora hela har resan hittills gått riktigt bra. Men än kan vi inte ropa hej. Vi har nära 50 mil kvar till fjällstugan och hjortronen. Det är bara att än en gång konstatera att Sverige är väldigt långt.

På väg

I natt sov vi i Sundsvall. Kom fram sent, det var varmt och barnen somnade strax innan midnatt. Efter en liten sovmorgon och en stadig hotellfrukost kör vi nu E4:an norrut. Siktet och gps:en inställd på det här.

So it begins

Vi lämnar stugan på ön och börjar vår långa resa mot fjällstugan. Gotland-Abisko tur och retur. Förhoppningsvis mot lite svalare väder. Visby var medelhavsvarmt, fuktigt och dimmigt. Första stopp: lägenheten i stan. 32 grader varmt. 

Preppar inför road-tripen

Jag hänger i köket hos svärfar, där wi-fi:t funkar bäst, och preppar i-Paden för road-tripen nästa vecka. Det bästa apparna för barn i treårsåldern och Bilar-filmen. Vi ska ta oss från Gotland till Abisko på tre dagar och det är en utmaning, även för en vuxen. Men det ska bli svalare och våra barn gillar att åka bil. Intalar jag mig i alla fall.

I natt är det här jag lägger min hatt.

Äntligen får jag utnyttja min födelsedagspresent från pojkvännen och pojkarna. Så efter en fantastisk middag på Bakfickan, favoritrestaurangen näst efter Creperie och Logi, i ett soligt och medelhavsvarmt Visby ligger jag nu på ett hotellrum. Ensam. Äter smågodis, målar naglarna och varvar Million Dollar Listing NY med Vetenskapens värld och BBC. 

Det är tyst, efterlängtat och ljuvligt.

Jag fyller år den 30 mars. Notera rumsnumret. 

Alla vägar bär till Gotland

Alla inredningstidningar med självaktning har med ett par reportage från hus på Gotland så här i sommartider. (Som i det senaste numret av Residence med 42 sidor om ön.) Det är allt från trähus i shabby-chic-stil på Sudret till strama stenhus med betongbänkskivor och lammskinn på norra delen av ön. För alla vill läsa om Gotland. Alla vill läsa om hus på Gotland. Och alla vill läsa om ALLA dem som har hus på Gotland. För vi är ett gäng fastlänningar som hänger på ön på somrarna. Jag tror till och med Gud och hens moster har en stuga med havsutsikt, knotiga tallar, stenmur och kalkrik jord.

Har man inte hus så hyr man hus. En sak som jag älskar med den här ön är att alla kommer hit. Förr eller senare. Familj, släkt, vänner, kollegor, bekanta och bekantas bekanta. Många återvänder varje sommar medan andra kommer då och då. En del för första gången. Det är härligt att kunna erbjuda övernattning, en guidad Fårö-tur eller bara en kopp kaffe i skuggan under parasollet på altanen. 

Trasmattetips

Du har säkert nån gammal trasmatta som du ärvt i förrådet eller på vinden. Lägg den i din trädgårdssoffa, ta en kopp kaffe och vips blir det svårt att slita sig. Till och med vår hårda gamla kyrkbänk blir mysig.

Rosen verkar ta sig

Till min stora lycka och lättnad verkar rosen repa sig bra. Många nya grenar och massor med gröna blad. Tror och hoppas att jag kan pusta ut. Har kanske grönare fingrar än jag trott eller så beror det på att några manliga familjemedlemmar och gäster då och då sett till att kasta vatten i rosens riktning.

Så här såg den ut när vi kom till ön för snart tre veckor sedan. 

Så här ser den ut idag. 

Gotlandspärla

Igår körde vi Sudretturen med våra gäster. Lite bad, keramik, Hoburgsgubben och skönt efter-stranden-häng i Burgsvik. I det gamla hamnmagasinet med grym havsutsikt har några familjer, bland annat de som äger mitt favoritställe i Visby Creperie och logi, öppnat Guldkaggen. Restaurang, glassbar, bar och strandaktiviteter, allt i en skön familjevänlig organiserad röra med fokus på potatis, öl och temakvällar. Vi hängde i vilstolar gjorda av gamla pallar, åt After Beach-burgare och Fish and Chips, barnen lekte med Duplo och dj:n spelade reagge. Grymt skönt ställe och en riktigt Gotlandspärla.

Back on Ruzzle-track

Häromdagen hände det. Jag hade min mindre än en månad gamla i-Phone i fickan på shortsen. I badrummet gled den ur och rakt ner i klinkerset. Först trodde jag bara att den blivit dammig men sen såg jag att hela glasdisplayen var kraschad. Nej, nej, nej! Jag blev arg. Så himla onödigt. Sen blev jag ledsen och grät en skvätt. 

Men, tack och lov, det gick att ringa och surfa. Men inte att spela Ruzzle. Sprickorna gjorde det omöjligt att föra fingrarna fram och tillbaka för att bilda ord. Jag är ju nästan besatt. Måste spela några matcher varje ikväll innan jag somnar. Det är, precis som korsord, väldigt avkopplande. Hur skulle jag klara det? Det blev några jobbiga kvällar. Tur att man småbarn så att man är helt slut när det är sovdags. Men igår fick jag tipset att tejpa över displayen med kontorstejp. (Tack Dennis!) 

Voilà! Hurra! Ballonger åt barnen!

Nu kan jag surfa, ringa OCH spela Ruzzle utan att få glas i fingrarna. 

Äntligen sommar

Vi packar vagnen med barn, simpuffar, vattenflaskor, hinkar, spadar, handdukar, parasoll, kex och termosar med kaffe. Går den korta biten ner till stranden. Tar med tidningen när vi går förbi brevlådan.  Solen skiner och det är medelhavsvarmt. Äntligen är det sommar på ön.

En kväll i Almedalen

Igår gjorde jag paus i min föräldraledighet och träffade några kollegor inne i stan. Gick på seminarier (Almedalen är fantastisk kompetensutveckling - helt gratis), strosade runt och träffade folk, lyssnade på statsministerns tal och minglade och drack, så klart, rosé. Trots lite regn och kall vind från havet blev det en härlig kväll (hey, jag var utan barn). Och efter en trevlig taxiresa hem över ön kunde jag pussa på barnen och pojkvännen och krypa ner i min egen säng innan midnatt. Tack fina kollegor och Taxi Gotland!