Vasaloppet 2017

Från Vasaloppets instagram igår.

Ja, så rätt. Tur att jag redan är anmäld. 

En riktigt lyckad annonsering från gårdagens Stockholm. 

Älskar redan Boardien!

Men alltså, jag älskar detta! 

Briljant är ordet. 

”The T-bar has been a pain in the ass since 1934 – Until now” 

Men eller hur! 

Jag verkligen längtar till alla släpliftar har dessa Boardies istället.

Heja!

Äh, vi kör lite vinter till...

Fyraåringen och jag sitter på ett plan norröver. På vår slutdestination väntar snö, skidåkning och lite mer vinter. Vi ska öva på att plogsväng, åka lift och hänga i snöbaren. Jag ska se till att få lite längdskidemil i benen inför nästa Vasaloppssäsong. Vi ska elda i spisen, pimpla efter röding och leva fjällstugeliv i en dryg vecka. Medan lillebror och pappan ser hur stugan på Gotland klarat vintern. Alla dessa stugor...

Ok, då var det bestämt...

Jag är inte den som ger mig i första taget. 

Mot stan

Vi lämnar ett soligt men rätt blåsigt Abisko och åker mot stan, våren och vardag. Det är alltid lika vemodigt. Men också skönt att kunna ta ett bad, gå på vattentoa, kolla Netflix och beställa hämtmat. Men om bara några veckor är vi här igen. 

Fjälliv när det är som bäst

Sol, snö och sagolik utsikt. Kidsen åker skidor, spark och skoter. De åker längd, madrass och bob (snow-racer). De skottar snö, bygger kojor och pimplar. Vi steker palt i Muurikkan och äter ute. De älskar det. Och när barnen är glada är föräldrarna glada. 

Ljuvlig soluppgång

Ännu en tidig men ljuvlig morgon i Abisko. Utsikt från fjällstugan. Inget filter behövs. 

Jag skickar över den vakna ungen till mormor och morfar och funderar på om jag ska jaga den där nyvakna flugan som surrar mot rutan eller somna om. 

Flugan vann, nu sitter jag med datorn och snart finns det nybryggt kaffe. 

Sova får jag göra en annan gång.

Allt är med eller?

Går igenom packningen. Skidor, stavar och pjäxor. Skidkläder, mössa och skidhandskar. Skidglasögon, carbgel och camelback (vätskepåse). Allt är med och vi styr mot Dalarna. Utanför Uppsala kommer jag på att underställskalsongerna ligger kvar i torktumlaren. 

Snö

Vi är i Piteå. Här är det ingen snöbrist. Jag har lånat mammas skidor och fått några mil i fina spår. Annars skottar vi mest snö. 

En veckas skidåkning

En veckas skidsemester kan sammanfattas med tre ord: snö, sol, sömn. Eller med en bild. 

Skidåkning och sömn

Jag ska till Alperna. En veckas skidåkning med kompisar. En vecka. Sju nätter utan barn.

Tyvärr har det inte snöat på ett tag dit vi ska. Utsikterna för meterdjup puder verkar vara skrala. Men jag tänker sju nätter ostörd nattsömn. Bara tanken är svindlande.

Kanske kan jag till och med ha tid att läsa en bok.

Stockholmsskidor

Ja, så här kan det se ut när en stockholmare Vasaloppstränar. Jag har snabbt fått lära mig varför det kallas för stockholmsskidor. Nåväl, det är ingen ide att fokusera på sånt jag inte kan påverka. Målet är Mora. Dit ska jag. 

Två hjälmfotingar

Det är ingen hemlighet att jag älskar vinter, snö och skidåkning. Det finns inget är bättre än en dag i backen, en bastu och skidtrötta ben. Det är nått som jag verkligen vill ge mina barn. Men det är inte alltid lätt när vintrarna i storstan mest liknar norrländsk försommar. 

Så det värmer gott i ett skidåkarhjärta när också två-åringen skrattande susar nerför backen. 

Det ska börjas i tid. 

Jul i Orsa

Vi ville åka bort över jul. Vinter, snö och skidåkning. Dagar i backen med rosiga barnkinder, varm choklad och några längdmil i benen. 

Men i måndags var det alldeles för många plusgrader och grönt överallt. Det har inte varit så lite snö i Orsa sedan 1977. 

Men så igår efter middagen började det snöa. 

Drömmen lever. En vit jul. 

Balkongjobb

Med båda barnen på förskolan, sol och sommarvarma vindar passar jag på att jobba under parasollet på balkongen. Men för att påminna mig om vintern dricker jag kaffe ur min Elsa Beskow "Kung Vinter"-mugg. 

Våren på väg i fjällstugan

Minns ni för tre veckor sedan såg det ut så här. 

Nu är våren på väg i Abisko och jag fick den här bilden skickad till mig idag. 

I stormen öga

Abisko i april. Full vinter och full snöstorm. Vägen mot Riksgränsen och Norge är stängd. Tågen har fastnat i Vassijaure. Stormen viner in under taket och plåten vibrerar. Snön vräker ned, horisontellt. Det drar i den självventilerade fjällstugan och jag får höja värmen. Vi tittar på fjällbjörkarna som viker sig i vinden, dricker kaffe, kurar och försöker aktivera livliga barn. 

Inför Vasaloppet

Min pappa säger att man måste ha 50 mil skidåkning i benen innan ett Vasalopp. Idag körde jag de första fem kilometrarna på mina nya skidor. Så nu har jag bara 49,5 mil kvar.

Utsikt från dagens längdspår. 

Abiskoloppet

Påskafton då kör vi Abiskoloppet. Glad påsk på er! 

Check på fjälltabata

Mitt livs första tabatapass är avklarat. Utomhus, i kängor och nysnö med Torneträsk och Lapporten som utsikt. Inte för att jag orkade kolla på det. Jag hade fullt upp med att göra övningarna och andas, fast i omvänd ordning. Men värre utsikter finns det ju. Snabb och effektiv träning som tog 24 minuter. Sen var det bara att ta på sig skidorna och åka hem till stugan. Nöjd och trött.