Äh, vi kör lite vinter till...

Fyraåringen och jag sitter på ett plan norröver. På vår slutdestination väntar snö, skidåkning och lite mer vinter. Vi ska öva på att plogsväng, åka lift och hänga i snöbaren. Jag ska se till att få lite längdskidemil i benen inför nästa Vasaloppssäsong. Vi ska elda i spisen, pimpla efter röding och leva fjällstugeliv i en dryg vecka. Medan lillebror och pappan ser hur stugan på Gotland klarat vintern. Alla dessa stugor...

Våren på väg i fjällstugan

Minns ni för tre veckor sedan såg det ut så här. 

Nu är våren på väg i Abisko och jag fick den här bilden skickad till mig idag. 

Från vår till full vinter

Att flyga Stockholm-Kiruna är som gå igenom den där garderoben och komma ut i Narnia. Från vår till vinter på en och en halv timme. Här är det mycket snö. Har faktiskt aldrig sett så här mycket snö i Abisko den här tiden på året. Det är härligt. Och det är något visst med att se norrsken genom dassdörrfönstret.

Packa, packa, packa

Hur mycket kläder behöver en ettåring  och en treåring i tolv dagar i fjällen? Utan tvättmaskin? Rapporten uppifrån säger full vinter. Jag tar det säkra före det osäkra och packar nästan allt de har. 

Men gör inget att vi har kläder för en månad, det ska bli så skönt att byta regnväder mot snöväder, betong mot fjäll och badkar mot bastu. Jag längtar efter fjälltoppar, djupsnö, norrsken och fjällstugeliv. 

Vårfrudagen och mina två stugor

Den här dagen får mig alltid att tänka på mina två paradis, fjällstugan och stugan på Gotland.

De godaste våfflorna jag vet är de man får på Låktatjåkko fjällstation 1228 meter över havet efter att man tagit sig dit upp på skidor. Inget smakar så gott som de våfflorna. Torra strumpor, hjortronsylt och en klick grädde och så är man redo att glida hela vägen ner till Björkliden.

Stugan på Gotland, vårt sommarparadis i skogen med smultron på tomten och ekorrar i träden och vars lilla dammiga grusväg med en grässträng i mitten heter just, Vårfruvägen.

Mina två paradis. Snart är det er säsong.

Snösug

När man ser bilder som den här kan man inte göra annat än längta till fjällstugan och snön. Tur att vi har en resa inbokad. Antar att vi får börja med att skotta.

Bilden är lånad från Björkliden

Stilla vårregn och snörekord

Ute strilar ett fint stilla vårregn. Du vet, det märks nästan inte men herregud vad blöt man blir. Efter en helt bedrövlig vinter längtar jag mer än någonsin efter snö. Och jag verkar få som jag vill. Sådana här FB-uppdateringar måste man bara älska.

Nu ska jag bara hitta mina pjäxor, packa det sista och hålla tummarna att kidsen inte drar på sig vattkoppor lagomt till boarding. Sen är vi redo för tre veckors härligt fjällstugeliv.

Solen ler igen - rapport från sjukstugan

Solen strålar, snön gnistrar och fjällen ser så där mjukt inbjudande ut som de bara gör när de är täckta av nysnö. Man vallar skidor, packar ryggsäckar och skottar fram bilar. Paradiset visar sig från sin bästa sida och fjällstugegrannarna ler igen.

Men jag är sjuk. Riktigt sjuk. Hostig, febrig med huvudvärk och däppt näsa och allmänt svag. Så här sjuk har jag inte varit på tio år, tror jag. Den enda trösten, eller i alla fall turen, är att ungen också är sjuk. Jag hade aldrig orkat med en pigg ett och ett halvt-åring.

Lugnet före stormen

Lugnet sänker sig över paradiset. Påsken är strax över för den här gången. Halva familjen har lämnat fjällstugan för att återgå till vardagen. Även i grannstugorna blir de färre och färre. Bil efter bil styr mot kusten.

SMHI har stormvarnat. Hård vind och snö är på väg hitåt. Ungen hostar och har feber. Vi kurar, tänder eld i spisen, äter upp resterna i påskäggen och väntar in stormen.

Firar födelsedag

Igår började firandet med en oväntad skotertur rakt upp på fjället i solnedgång. En bastu, en stund i Sveriges högst belägna bar (1230 meter över havet) och sedan en ljuvlig middag med löjrom, röding och blåbärsefterrätt innan det bar neråt och hemåt på samma skoter i den becksvarta fjällnatten.

Vilken kväll, vilket underbart äventyr! Tack fina vänner!

Idag väntar mer firande. Glad påsk!

Påsk i paradiset

Elden sprakar i spisen i fjällstugan, solen värmer en kall morgon, hela familjen är samlad, påskpyntet är framme, pappa har skottat fram grillplatsen inför hamburgarlunchen och i grannstugorna börjar vännerna vakna till liv.

Glad påsk!

Uppkittad

Jag har varit och kittat upp lite inför påskens fjällstugehäng. Lika grymma i som utanför pisten.

Paradiset Riksgränsen

Läs om Abiskos granne paradiset, Riksgränsen i dagen SvD. Än så länge finns den bara i papperstidningen.

Uppdaterat: Nu finns artikeln på svd.se

Vägen tillbaka

Torneälv vid Jukkasjärvi

Vi har startat vår väg tillbaka. Igår lämnade vi ett regnigt och sju plussgrader varmt (eller kallt) Abisko. Jag är fulltankad med norrbottnisk mat och fjälluft. Nu ser jag fram emot soliga stranddagar, sensommarvärme och några veckors ö-liv. Först stopp vid Norrlands riviera.

CNN tipsar om fjällstugeland

På Svd webbplats kan man idag läsa om att CNN tipsar om Abisko, Björkliden och Riksgränsen för sommarens semester. Bland annat för att uppleva midnattssol, sommarskidåkning, fjällvandring och golf.

Härligt bra reklam för vårt paradis. Kanske får vi hänga med fler utländska turister än vanligt bland fjällen i sommar. Det gör inget. Det finns plats.

Tillbaka på lilla ön

Lilla ön i skir grönska. Den 6 maj.

Är tillbaka på lilla ön som bjuder på skir grönska, strålande sol och civilisation. Folk myser på bryggorna, piffar på balkongerna och någon har lagt till med segelbåten i viken. Lilleman och jag tar en promenad och förundras över vårt lands väderskillnader.

Bilen efter ytterligare ett dygn med snöstorm. Den 3 maj.

Och vilken vinter



Bilen i morse.

Snön bara vräker ner i paradiset. Vecka 18 som brukar vara solsäkrast på hela säsongen har istället bjudit på snöstorm, ymnigt snöfall och lätt snöfall. Idag trotsade vi snöstormen och åkte på äventyr till Norge. Lillemans första utlandsresa.

Riksgränsen.

Det tar tydligen på krafterna att resa utomlands för han somnade som en stock redan kvart över sex.

Än är det vinter

Lagomt till valborg brukar det bli grönt i stan. Innan vi sjungit klart första versen av Vintern rasat brukar naturen ha exploderat. För trots att man ofta står och fryser vid majbrasan, värmer sig med varmkorv och mellanöl brukar våren komma lagomt till studenternas mösspåtagning. Björkarna slår ut, det luktar möglig jord och hundbajs och pollennivåerna är högre än Kebnekaise. Då är det skönt att packa fleecekalsongerna, dunjackan och dra norröver. Till vintern och paradiset. Där isen på Torneträsk än ligger tjock, snön gnistrar på fjället, om du kan få nysnö (om du har tur), där skidorna vallas, pjäxor torkas och du behöver både mössa och vantar. Vecka 18, bästa tiden på året. 

Fjällstugan here we come!

I väntan på stormen

Lugnet har sänkt sig över fjällstugan. Påsken är över, äggen uppätna och i godisskålen finns bara papper kvar. Många har åkt hem och finvädret har dragit västerut. Det blåser en kall vind som viner i in under taket. Vi som är kvar har eldat, lyssnat på radion, bakat citronkaka, druckit kaffe och pratat om nästa påsk. I väntan på den utlovade snöstormen lägger jag mer ved i spisen, drar lite i raggsockarna och tar ännu en kopp kaffe.
Vardagslunk i paradiset.

Jag vill stanna tiden

Igår insåg jag det oundvikliga när solen strålade in genom de smutsiga fönstrena och termometern visade närmare tio plusgrader. Vintern är snart slut och våren är på väg. Hemska tanke.

Det är världscupsavslutning i Åre. Det är några farttävlingar kvar men alldeles strax är den alpina säsongen slut. Nästa helg sänds Vinterstudion för sista gången. För sista gången! Hur hände det? Det var ju nyss november.

Jag vill stanna tiden. Jag vill vakna till nysnö och kallgrader. Jag vill mysa runt i lammskinnstofflorna. Jag är inte klar med min Monclerkappa. Jag vill dra ner mössan över öronen och få rimfrost på ögonfransarna. Jag vill ha vinter!

Våren gör mig deprimerad. Det är tur att det fortfarande är vinter i paradiset. Och jag har tre veckor i fjällstugan att se fram emot.