Det är snart tre månader sedan vi var till stugan på ön. I tre hela månader har den stått där mörk, kall och alldeles ensam. Ingen har skottat snön från uppfarten, tänt lyktorna på bron, eldat i spisen eller kokat kaffe i perkulatorn.
På torsdag tar vi båten över till ön igen. Jag ser fram emot sovmorgon, promenader på stranden, långkok, sockerkaksbak, läsning framför brasan, vedhuggning och The Wire-maraton.
Inlägg
2 kommentarer:
Det låter som paradiset i mina öron. NJUT!! Och vilken vacker bild. Kan riktigt känna havsluften.
På bilden saknas bara två svarta labradorer.
Skicka en kommentar