Mellan Boston och New York

Jag åker tåg. Amtraks tåg, 2159 mellan Boston och New York. Vi åker genom ett färgsprakande landskap. Träden skiftar i allt från gult, Halloweenorange och djupaste rött. Det är otroligt vackert. New England Fall at its best. Ibland följer järnvägen kusten och havet ligger blankt. Segelbåtarna ligger fortfarande i och än finns det tid för en tur för segelfolket i New England innan båten tas upp för vintern.
Det är en vacker dag med sol och + 18 grader. Ett par tisdagslediga amerikaner promenerar på stranden eller kastar pinnar till badande hundar. Den amerikanska flaggan vajar utanför de vita eller gråa trähusen med liggande panel och här och där sitter skyltar som uppmanar oss att stödja de amerikanska trupperna. Överallt har man dekorerat inför helgens Halloween.

Jag åker igenom Rhode Island där president Obama var igår och kampanjade för demokraterna i kongressvalet och vi passerar New Haven, Conneticut. Folk kliver av och folk kliver på.

Jag läser på Expressen.se att bläckfisken Paul, du vet mästertipparen från fotbolls-vm, är död. Amtraks Wi-Fi funkar utmärkt.

Tåget tuffar på, tutar och jag skymtar Manhattans skyline. Amtrak tackar för att jag rest med dem och ber mig komma tillbaka snart. Jag dricker upp mitt kaffe, samlar ihop mina saker och gör mig redo. Redo för New York City - staden som aldrig sover.

Du vet att du är i USA när...

Du vet att du är i USA när:
1. Alla säger "Have a nice day" och verkar mena det.
2. Du inte behöver oroa dig för att bli mätt när du äter ute. Det blir du garanterat - vad du än väljer.
3. Du har svårt att hitta ett bra program på tv, trots att du har över 50 kanaler.
4. Din Audi A6:a anses som en liten bil.
5. Du vaknar första morgonen och får höra på nyheterna att 17 personer blivit skjutna under natten. I samma stad. UPDATE! Jag hade hört fel. Det var bara sju stycken som blivit skjutna förra natten. Bara sju. En död. Skönt!

Jag tror på Anja i vinter

Det enda negativa med att åka till USA imorgon är att jag missar den alpina världscupspremiären i Sölden. Damerna kör storslalom och jag har en känsla att Anja kommer vara bra i vinter. Det är kul att hon väljer att köra en säsong till och jag tror att det kan bli en medalj eller två i VM. Det finns fler som tror på Anja.

Som tur är har jag Vinterstudiopremiären den 20 november att se fram emot. Då tänker jag minsann vara hemma.

Sommarminnen

Luften är krispig, vinden obarmhärtig och kylan kryper innan för merinoullkoftan. Kanske var det ett misstag att lämna mössan hemma. Men termometern visar bara -1 och kalendern, oktober.

För en stund sedan var det sommar. Jo, jag gillar hösten eller jag nästan älskar den, i alla fall oktober. Men visst är det härligt att tänka tillbaka på ljumma, ljusa Gotlandskvällar.

Underbart ljus en kväll i juli. Min fina kompis Charlotta passade på att fota.

Resa till månen?

"That's one small step for man, one giant leap for mankind." sa Neil Armstrong när han gjorde sin promenad på månen.

Jag har inte åkt till månen och är långt ifrån att gå en promenad på den men jag har lyckats gå ner två kilo. Det är inte som att bestiga Everest eller ens Kebnekaise men ändå fyllt med stor tillfredsställelse. Ändringen min PT-Karin och jag gjorde i min träning för ett par veckor sedan har börjat ge resultat. Äntligen går det åt rätt håll.

Och nu ska jag åka till jätteportionerna, snabbmaten och hamburgarens hemland USA. Plus minus noll då om en vecka.

Skidsug

Och så slår det till. Helt oförberett och oväntat. Nåja, inte helt oväntat eftersom det är oktober och det börjar dra ihop sig till vinter. Men ändå, jag var inte beredd på att det stora skidsuget skulle komma nu. Jag åker ju till NYC om några dagar. Men paradiset lockar och den starka längtan efter snö, skidor och fleeceunderstället tar mig boktavligen på sängen när jag läser artikeln i Dagens Nyheter om paradiset - Riksgränsen.

Från Riksgränsen är det ju dessutom väldigt nära till fjällstugan i Abisko. Läs mer om fjällstugelivet och paradiset.

Stars and stripes

Jag vill inte gnida in det eller göra dig avundsjuk och jag vill definitivt inte skryta. Men om fem (5) dagar åker jag till USA.