Det hände vid fruktdisken på affären. Jag hade precis plockat på mig några svenska äpplen och tog sikte på melonerna. Melon passar bra till fruktsallad som jag skulle göra till efterrätt, några nektariner och en banan. På det en klick riktigt krämig vaniljyoghurt.
Där stod jag och luktade på ett par fina Galiameloner precis som jag lärt mig att man ska göra för att kunna veta vilka som smakar mest. De som doftar mycket, smakar mycket. När en äldre dam kör in sin vagn i ryggen på mig. Jag tittar förvånat upp. Så gör man ju inte. Men artig som jag är flyttar jag mig för att även hon ska kunna komma åt de fina melonerna. Hon ber inte om ursäkt utan istället säger hon;
-Ska du slicka på varenda en, eller?
Det var det fräckaste. Så obildat. Jävla kärring, tänkte jag, det här ska hon inte komma undan med. Det kräver motattack. Vik hädan, hemska tant! Jag tar fram mitt bästa vapen.
Ger henne en blick som kan döda och går sedan vidare mot nektarinerna. Ha! Där fick hon allt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
hahaha, du skulle sagt ja och lagt till att du har hepatit A
Också tar man skiten, igen och igen.
Ja Anna, så klart skulle jag ha sagt det. Det hade sänkt henne totalt.
MilouK; jag längtar till jag också är gammal. Då jäklar tar jag revansch.
ha ha ha.. det är ju så det är man hittar inte orden när man som bäst behöver dom! Vilken trevlig blogg du har. Hittade hit via länken på Norrbottenssidan på facebook. Ha det gott!
Tack snälla Marit! Ibland säger en blick mer än 1000 ord.
Skicka en kommentar