Nytt beroende

Jag har ett nytt beroende. Utöver mitt ohälsosamma Carmexsmetande och oboydrickande (måste verkligen sluta) har jag fastnat i serumträsket. Sist jag var på Hudsalongen slog jag till och investerade i Exuvianceserumet. Och det är HELT fantastiskt. Min hud är sig inte lik. Jag liksom lyser. Kan verkligen rekommenderas. 

Uppdatering: fick frågan på FB vad serumet gör. Det vet jag inte riktigt men "Den ska liksom gå ner på djupet i huden och tillföra godsaker" sa hudterapeuten. Och det känns och syns. Flera oberoende personer har kommenterat att jag ser fräsch ut. Kan också vara för att de är småbarnsföräldrar själva och vet att  man kanske inte alltid får sin skönhetssömn och behöver lite pepp. Hur som helst. Den största skillnaden till preserumhud är nog den mjuka känslan, ingen torrhet och lystern. Jag liksom strålar, är snudd på självlysande. 

Skrikbebisen slår till igen

I natt slog skrikbebisen till igen. Varannan timme. Som en klocka. Skrik, skrik och skrik. Inte ens Pippi-sången, som alltid annars funkar, fick tyst på honom. Kanske är det åskmolnet eller fler tänder, gud hjälpe mig, på gång. Så i dag är jag trött, grinig och fullproppad med koffein efter att ha druckit säkert 17 koppar kaffe. Bebisen har stadiga humörssvängningar. Växlar solstråleglad med krokodiltåregråt. Men jag väger upp det med att ha markerade ögonbryn, mjukt och lent hår. Igår la jag ner snudd på en förmögenhet på schampo och inpackning till mitt postgravida hår samt färgade ögonbryn och fransar på Hudsalongen.

På fredag blir bebis fem månader och vi firar det med vaccinering på BVC imorgon. Jag väntar mig att skrikbebisen fortsätter. Pojkvännen åker till Oslo. Kommer hem sent fredag kväll. Ostörd nattsömn på hotell.

Jag är, så klart, inte alls bitter.

En riktigt bra dag.

Lägenheten är skinande ren. Tack Hemfrid! Det doftar fortfarande svagt efter förmiddagens bullbak. Tack mamma! Och jag har ett ansikte lika mjukt som en bebisstjärt. Tack Exuviance och Ann på Hudsalongen!

Vissa dagar är bara bättre än andra.

Exuviance-träsket

Jag är ingen särskild hudkrämsjunkie. Jag har inte badrumsskåpet fullt med olika krämer för olika tillfällen. Jag går inte lös på antiagekrämer för tusentalskronor eller handlar taxfree-påsen full när jag reser. Jag håller mig till ett märke som jag blev rekommenderad av min hudterapeut för ett par år sedan. Man skulle kunna säga att jag är fast i Exuviance-träsket. Jag vill inte ha något annat. Min hud har aldrig mått bättre. 

Men så klart smakar det, så kostar det. Men i förhållande till hur dryga produkterna är är det billigt. Men eftersom märket är amerikanskt är det så klart billigare "over there".

När jag var i New York för snart ett år sedan hade jag en lång lista på krämer, ansiktsvatten, serum som jag skulle ha med mig hem, både till mig och till en kompis (som går till samma hudsalong). Till saken hör att Exuviance bara säljs på salonger och inte i vanliga butiker. Jag hade efter lång tids googling hittat en salong/butik som sålde produkterna på Madison Avenue. När jag fem i sex (de stängde kl 18) stegar in och drar upp min lista vänder sig den paranta och rätt stränga kvinnan med perfekt make-up bakom disken till pojkvännen och säger:

- Would you like a chair?

Du kan köpa Exuviance på Hudsalongen.