Julstämning efterlyses

Jag försöker hitta stämningen. Du vet, den där pirrande känslan av förväntan, spänning, lycka och välbehag som brukar kallas julstämning. Jag äter fantastiskt god saffransbulla (som mamma bakade när hon var här förra veckan), spelar jullåtar på Spotify, tänder ljus, slår in paket, rimmar samtidigt som jag har ena foten på lillemans baby-sitter, ammar och byter blöjor på löpande band (hur mycket kan en bebis bajsa?). Det är tre dagar kvar till jul och för en gång skull är jag klar med klapparna, jag har gjort julgodiset och smakat på årets fruktkaka. Den vita amaryllisen blommar, julmorgonsstrumporna hänger där de ska, och halmbocken är på plats. Så här julredo har jag aldrig varit.

Välkommen julstämning, det går bra att komma nu.

Den 4e advent och julkänsla

Det riktiga julkänslan har inte riktigt infunnit sig. Trots att jag har hängt upp ljusslingan på balkongen, druckit glögg sedan första advent, hängt upp stjärnan i vardagsrumsfönstret, bakat den traditionella fruktkakan med whiskey, skickat julkort, fixat en julkrans till ytterdörren, gjort Leilas Rocky Road, ätit ett fantastiskt julbord på Fjäderholmarna, kokat kola, tänt adventsljusstaken varje advent och glöggminglat. I går försökte jag hitta den genom att handla och slå in julklappar och nu har till och med den vita amaryllisen slagit ut.

Idag brinner fyra ljus i vår adventsljusstake, ute snöar det lapphandskar och i eftermiddag ska pojkvännen och jag på julkonsert i Storkyrkan i Gamla stan.

Men så kommer den helt oväntat tillsammans med gåshud när Sarah Dawn Finer sjunger Nat King Coles The Christmas song på Nyhetsmorgon på tv4. Det är fem dagar till jul och äntligen har jag julkänsla.

Show no fear!

I jakt på julkänsla och klappar beger jag mig ut på stan. Jag visar ingen rädsla för vare sig stressade julklappsjägare med manisk blick, långa kassaköer eller potentiella självmordsbombare.

När är det jul?

Det handlar mycket om traditioner när det kommer till julen.

"Vi firar alltid hos moster Vega"
"Vi äter alltid lax, sill och rökt renhjärta"
"Vi öppnar alltid julklapparna efter Kalle"

För många är det viktigt att det ska vara precis som det alltid ha varit. För att få den riktiga julkänslan och då är det jul. Barndomens trygga rutiner tar vi med oss när vi blir vuxna.

"Julgranen klär vi alltid dagen innan julafton"
"Vi brukar alltid skriva rim på varje klapp"
"Julgröten äter vi alltid på kvällen"
"Ingen jul utan löjrom"

Men när man är vuxen är det väl dags att skaffa sig egna traditioner?

Häromdagen träffades pojkvännen och jag efter jobbet för att köpa julklappar. Vi var båda hungriga men ville inte lägga tid på att sitta nån längre tid och äta middag. Så det blev en hamburgare på Macken på Sergelgatan. Mitt i en tugga kommer jag ihåg att vi för några år sedan gjorde precis samma sak. Köpte julklappar efter jobbet och åt hamburgare på Macken på Sergelgatan. En trevlig jultradition som bara är vår egen.

Det handlar också mycket om mat när det kommer till julen. Själv hag lagt till mig med en god jultradition. Jag bakar fruktkaka. Traditionell engelsk fruktkaka med whiskey och mycket frukt. Den ska bakas en vecka eller två innan jul för den blir bara bättre ju längre den får stå. Är den lite torr framåt annandagen är det bara att hälla på lite extra whiskey så funkar den en vecka till.

Min bror och jag har haft en tradition att se Sagan om ringen-filmerna varje jul. Alla tre filmerna, långa versionerna, i ett svep, direkt efter varandra. Ett hårt jobb men nån ska göra det. En mysig tradition som jag hoppas att vi kan återuppta nästa år.

För i år ska jag fira jul i Stockholm för första gången. Första gången ska jag sova hemma på julafton. Första gången som jag firar med pojkvännens familj. Första gången med gotländska traditioner. Inga trygga rutiner. Bara nya traditioner. Tur att vädret är som det ska och Stockholm bidrar med vinter och snö. Får jag löjrom, julklappsrim och fruktkaka, ja då är det jul.