Bara timmar kvar

Sista arbetsdagen! Det känns nästan overkligt. Jag som har sett fram emot detta så länge och räknat ner. Nu är jag här. Nästan som sista dagen innan sommarlovet. Ok fem veckor är inte ett sommarlov men känslan är den samma. Eller är den? Då kändes sommarlovet som en evighet, inget var planerat och varje dag var en nytt äventyr. Nu vet jag var jag ska vara och ungefär vad jag ska göra. Så är det att vara vuxen. Men ändå finns känslan av frihet där. Fem veckor! Inga måsten. Vad jag ska njuta! Nu måste jag bara jobba bort det sista.