Stockholmsveckan är över

Den så kallade Stockholmsveckan är slut. Stureplansfolket, stekarna och flickorna med minishorts och jättejättehöga klackar på Visbys kullerstensgator har åkt hem. Champagnen har torkat, Visbys hamn är tyst och i gränderna och på uteserveringarna huserar igen barnfamiljerna med sina fakeFoppa-tofflor och överpackade barnvagnar. Lokalmedia får hitta annat att skriva om (kanske är det nån varpaturnering i Hemse?) och riksmedia kanske drar vidare till Troppan. Jag tycker att det är helt okej att folk kommer till Visby för att ha skoj, festa och dansa på Kallis, på krogarna eller på egen eller annans båt. Det verkar skoj och det är bra för både Visby och gotlänningarna. Pengar rullar in och kanske kommer festfolket tillbaka om ett par år med både barn och fakeFoppa-tofflor. Men jag som gillar champagne tycker att det är respektlöst att spruta utan att dricka. Respektlöst med hänsyn till det hantverk det är och den omsorg som läggs på att göra champagne. Att spruta champagne är inte lyxigt. Det är inte coolt. Det är bara dumt.

Ute i skogen i Åminne märker vi inte av stekarna och den höga volymen i hamnen så mycket men naturligtvis hade vi också lite Stockholmsvecka här ute.

• Till middagen på tisdag drack jag rosé och spillde lite på kjolen och på altanen. Brydde mig inte att torka upp.
• Pojkvännen ställde ut en högtalare i ett fönster och så drog vi på stereon och spontandansade på altanen redan vid 15-tiden (fast ljudet var mono eftersom vi bara hade en högtalare).
• Hade på mig mina Marc Jacobs solglasögon, trots att det var molnigt. Glassigt!
• På onsdagen gick jag runt i mina nya gröna klackträskor. Vinglade lätt ute på gruset på gården. Very glamorous.
• På torsdagen sminkade jag mig.
• Vi åt glass. Pojkvännen betalade.
• Gick in på Åminne camping. Behövde inte betala. Jag kände mig välkommen.
• Vaknade med huvudvärk på lördag morgon. Men inte för att jag druckit för mycket rosé eller champagne utan för att jag druckit för lite.