Dags att bli bokmal igen

När jag var liten uppmuntrade föräldrarna oss barn att läsa. Min mamma sa alltid att det viktiga var inte VAD man läste utan ATT man läste. Och läste det gjorde jag. På sommarlovet när jag var i 11-12 års ålder var jag en riktig bokmal. Jag läste allt jag kom över. Böcker från mamma och pappas bokhylla, novllerna i farmors veckotidningar och kusinernas Fem-böcker. Jag tog min cykel (en mörkblå Cresent) till byns bibliotek och lånade kassar med böcker. Bland annat hela Kulla-Gullaserien, hela Lilla huset på prärienserien, Anne på Grönkullaböckerna, böckerna om Katitzi, Bäckahästens pärlor, Skattkammarön och Kittyböckerna. En kasse på pakethållaren och en kasse på vardera sida om styret. Sedan hem till filten på gräset för att läsa. En vecka senare tillbaka med de utlästa böckerna och för att låna nya. En kasse på pakethållaren och en på vardera sida om styret.

Nu när jag har semester har jag tid att bli den där bokmalen igen. Jag har tid att läsa alla de där böckerna jag aldrig hinner eller orkar under resten av året. Då det är mörkt när jag vaknar och mörkt när jag ska sova och jag somnar innan jag hunnit läsa en hel sida. Jag har laddat upp med en hög böcker som jag beställt på nätet. Både billigt och smidigt. Jag mjukstartade med Kajsa Ingemarssons nya "Bara vanligt vatten". En lättläst chick-litt som jag säkert kan börja läsa igen och inte riktigt komma ihåg om jag läst den tidigare. (Jag brydde mig aldrig om att fortsätta på den där pocketen som jag misstänkte att jag redan läst.) Nu ska jag läsa P-O Enquists "Ett annat liv" och hoppas på att bli lite mer berörd. Men det är inte så viktigt vad man läser utan att man läser.