Det ljuva livet som två-barnsförälder

Jo, läget är väl lite smått kaotiskt just nu och det går lite upp och ner. Ena dan tycker jag att det är skitlätt med två barn. Rosaskimrande, harmonisk och förmodligen helt hög på amningsendorfiner vill jag skaffa en tredje unge nu på en gång. Andra dar när den ena skriker högre än den andra kan jag inte förstå hur vi ska klara av de två vi redan har.

Jag har också helt glömt hur hårt jobb det är att amma i början. Hur ont mjölkstockning gör, hur fast man är i soffan och hur urlakad man känner sig. Och hungrig. Efter en graviditet utan större aptit äter jag nu allt jag kommer över. Jag är värre än en växande tonåring. Dricker mängder med O'boy med mjölk, länsar kylskåp och går lös i skafferiet. Jag är omättlig, jag kan inte få nog. Men annars är nog allt som vanligt. Nästan.

Storebrorstatus: Det gick hur bra som helst på den nya förskolan när inskolningen var över och pappa inte var med. Han sover i och för sig inte men äter och hänger med de andra barnen utan större problem.